Kategoriarkiv: Bild

2014, Bild, Drama, Film, Folkbildning, Förr, Fränt, Hån, Historia, Hojtripp, Kultur, MC, Natur, Video

27:e maj och jag bara tänker, och lägger ut från förr (blogg)

Lämna en kommentar

Den här lilla rullen, som jag lirade in strax för milleniumskiftet, måste ha varit på 90-talet, är väl rar? Nästan 40 sekunder där jag sitter på mitt kontor på MacLabbet på Rudbecksskolan och bara njuter av de möjligheter nätet ger. Möjligheter som Örebro kommun, politiker med hönsskit i skallen, chefer med samma syndrom eller skolan som helhet totalt sket i. Men inte jag. Kvaliteten är den det var då, om man skulle lägga ut på nätet för folk att kolla med sina sunkna modem som gällde på den tiden. Men det funkade då, och det funkar nu.

Kära cybern. Sedan 80-talet har jag försökt här i Närke. Vara först med det senaste. Men det har inte varit lätt. Och på vägen har jag, och andra, trampat på ömma tår.
Men jag är nöjd ändå. Många fd elever är mina vänner även numera, fast de är mellan 20 och snart 40. DET GILLAR JAG. Och det det är ett betyg åt mig och andra som jag njuter av.
Skitskallarna (inte elever nu, utan de där som var emot) är glömda, även för mig numera.

bergmanbesok

Ovan, jag på Fårö. Kanske 2005, osäker på året. Utanför där Ingmar Bergman bodde. Ja, han levde då. Längre fram ser man Sterge på sin bajk. Vi hade åkt till Gotland och sedan hade den lömska Sterge lurat ur en fiskare på Gotland var Bergman bodde. Så vi drog dit (oklart varför).
Men med alla förbudsskyltar som han satt upp, vilket vanhelgade allemansrätten så blev vi lite tykna.
Så jag slog en drill på hans brevlåda. Även om jag respekterar och beundrar honom som filmskapare och regissör. Fanken, jag var frän, där också, haha.

Äh, får räcka för i natt. Tut! Och KOMMENTERA GÄRNA! Så jag vet att ni finns, att någon läser min tjejiga blogg.

 

2014, Bild, Folkbildning, Förr, Historia, Konstigt, Kultur, Nutid, Örebro, Vänner

En natt där jag hör fåglarna toksjunga för att fixa fågelbrudar (blogg)

Lämna en kommentar

Sov länge under lördagen. Vaknade så småningom. Funderade på vad det var för jävla dag. Till slut hajade jag att det var lördag. Som om det skulle spela någon som helst roll.
Slog på TVn. Det var skridsko, med puck. Svenskarna hade inte mycket att säga till om. Glad att jag inte bryr mig om resultat i sport. Men det fina med sport på TV är att det är längre mellan den infantila dåraktiga idiotreklamen som annars gör mig galen. Därför kollar jag numera sport på TV. TVn är min brasa där mitt emot, och med sport på så så slipper jag fjantarnas visioner om bajs därifrån Tjockholm.

gubos56

Bilden ovan ritade jag 1998.  Nu hittade jag den igen. Ja, så var jag då, och så är jag nu.

Skulle ju egentligen upp till Mats Z:as fest i Brickeberg, men återsomnade på min soffa och vaknade sedan halv elva. Bara ner till affären och köpa mat.
Lagade, åt.
Sedan cykeltur till Biskops. Baggo hade försökt etablera kontakt med mig, men jag funkar ju inte tidsmässigt, så det blev inget.

Export Assistant-1 2

Oj, nu hittade jag den där bilden från förr, som jag la upp ovan. jaja.

Cyklade hem från Biskops. Blev stoppad av fd elever som hejade och var glada. De gick fräna utbildningar nu, byggnadsingenjör och skit. Må det gå bra för dem, kul att de kommer ihåg mig och fortfarande ser glada ut när de ser mig och inte attackerar, ha-ha-ha.
Äh, jag är nöjd med vad jag gjort inom skolvärlden. Fast jag trampade på en massa tår. Oj vad de fick ont, vissa luriga kollegor, rektorer, politiker och tjänstemän.
Alltid lika skumt att svara, när gamla elever frågar:

-Är du kvar på Tullängsskolan?

-Nä, jag blev tvingad att säga upp mig, av tjänstemän, skolminister Björklund, kommunalråd i Örebro och chefer!

De tror inte det är sant. Men det är det.

Skit samma nu är det sommar. Och på tisdag får jag nytt batteri till min båge och kan dra och göra vad jag vill, om jag vill.

Tut!

2014, Bild, Cykla, Förr, Historia, Hojtripp, MC, Nutid, Örebro, Vänner

En bemärkelsedag som vilken som helst, egentligen

2 kommentarer

Jepp, det är 21:a maj. Min födelsedag. Lite känns det. Men jag har ju avskaffat att fira med fest och tårta. Dock, siffrorna gör sig påminda och just den här dubbelsiffran får igång mig. Det är nu jag ska ta och ta mig i ”kragen” och börja med det jag borde. Ja, ni vet, cybern. Så tänker man ibland.
Fast. Det började jag med redan igår, och det är ju tur.
Här en 70-talsbild på mig. Platt mage, någon slags sydamerikansk frisyr (man hade inte frisyrer på den tiden, man klippte bara på längden, lugg för att se, längd nedanför öronen för att det skulle se ut så. Det var lätt att vara frisör på den tiden.)
Alltså fatta, detta är en EGOBLOGG, det handlar om mig, nu, då, sedan, gilla eller skippa. Jag lägger ut mig själv här, rätt av.

image

 

Idag vaknade jag och det kliade inte lika mycket som tidigare dagar på kroppen. Undrar om den där jävla medicinen verkligen fixade mitt skit? Nåväl, jag håller ut lite till.
Sedan fick jag tag i Bluespolisen och vid 18.00 så satte vi, eller han då, igång med att smacka på mina raka rör på bågen nere i garaget. Det tog ett par timmar.
Han är duktig på det. Jag är inte duktig alls när det gäller sådant.

Tog så en hojtur. Tänkte tvätta av bågen. Men OK hade stängt. Så jag tog en kortare runda, och NJÖT av ljudet, nu låter den som den ska låta. Tankade i lite färsk bensin på Statoil, full tank. Tror att den mår bättre av det.
Ja, det var fankenmig härligt att åka.

Kom hem. Softade. Drog så till Biskops (oväntat).
Gaggade, hade trevligt. Gick så hem. Eller cyklade då.
Äh. En vanlig dag helt enkelt.

 

2014, Bild, Folkbildning, Förr, Fränt, Hälsa, Historia, Hojtripp, MC, Nutid, Örebro, Vänner

Lurig lördag men det måste rapporteras här ändå (blogg)

1 kommentar

Först, en bild på mig. Från kanske 1976 eller 1977. Jag är i Paris och posar framför Eiffeltornet med en bira i näven. Mer hår, mindre fett. Det var då det. Instamatic-kamera rular fett med najs. På riktigt, då,  ingen jävla app.

paris-76

 

Fick tokryck. Drog ut för tredje dagen i rad med min nya giv. Dvs att gå som fanken och komma i bättre form. För tre dagar sedan gick jag 2000 steg, för två dagar sedan 4000 steg, och idag gick jag lite drygt 6000 steg.
(Har en app som räknar det här åt mig, så jag gick en halvmil idag).
Ja, jag är öm i benen. Ja, jag har skavsår på låren. Ja, jag är stel.
Men.
Det här är nyttigt för mig. Det behövs, så jag gör det.

Kom så hem. Durschade (min stavning) och drack lite vatten. Sedan tog jag ut min järnhäst. Körde ett jäkla varv. Njöt som aldrig förr. Jag är galen, höll på att köra ut i terrängen två gånger pga för hög fart i underbara kurvor. Ändå är jag försiktig.
Tog kort på mig själv mot slutet och la ut på fejan, för att retas. Äh, den bilden platsar här också. Och, det vita under visiret är imma från min andedräkt. Det blir så direkt om man står stilla. Fysik. (Samt att jag ställt in självutlösaren på 30 sekunder så det tog tid innan bilden togs, he-he).

matshoj-idagnu

 

Köpte massa godis på ICA, och lite revbensspjäll. Åt lite mat, men mer godis. Drog några folkbira. Och så ner på Biskops.

Jag vet inte vad det var med stjärnorna och planeterna idag, om man nu är inne på sådan grejer, det är inte jag, vill bara markera att det var en lurig sammankomst i kväll. Ja, jag ska berätta.

Kommer in i baren. Telefonen ringer. Det är Baggo som undrar var jag är. Jag är ju där. Och det är han också.
Så kommer Kalix. Sedan kommer Ulfen med böna. Sedan kommer det förbi massa annat folk jag känner och dunkar mig i ryggen och hejar. (Och en jävligt snygg dam såg jag också, jag är inte död än, tydligen).
Sedan kommer Crille. Sergeants of Arms på en hojklubb jag var väldigt bekant med för ett gäng år sedan. Det betyder typ vapen- eller säkerhetsansvarig. Bara det, ha-ha.
Trevlig lirare. Vi har inte gaggat på år och dag. Han berättar vad han har på gång (vilket inte var så litet), och vi snackade rätt mycket minnen också.
Jag var alltså aldrig med i någon hojklubb själv, men jag besökte just den här. Hängde på och tog inträde ibland, serverade korv när det var fest och sådant. Men festade mest där. Det var sköna lirare.
Sedan gick de upp i en annan klubb och polaren och andra la av, gick till andra hojklubbar. Så, nu är vi polare på fejan.

Ja, så stängde man och jag cyklade hem genom natten. Vackra människor dröjde kvar på stan. Kanske skulle de kunna träffa en partner inför sommaren. Jag bara garvade och cyklade hemåt, utan lyse, på gågata, i min stad.

Tut!

2014, Bild, Drama, Folkbildning, Förr, Fränt, Historia, Jordradion, Mac, Nutid, Örebro, Samhället

Tre bilder från förr inklusive kommentarer (blogg)

2 kommentarer

Ni vet ju, ni som smyger här på min blogg, att jag har en miljard bilder från förr. Alla väntar på att få läggas ut. Några har jag lagt ut på gamla bloggen. Nu lägger jag ut några här och kommenterar dem, alltså förklarar vad de föreställer.

jagskjuter-mallorca

Börjar med ovanstående lilla bild. Oj, vad jag var smärt där. (Måste ha en större bild någonstans, äh, det där får duga).
Jag var 19 bast, och skjuter med mynningsladdare i bergen på Mallorca. Krut, bomull och kula, samt tändstift.
Jag sköt bra. Hade tagit körkort några veckor tidigare, och åkte med min SAAB-99 till Barcelona och tog färjan över, tillsammans med min polare Stefan, till Palma på Mallorca. Hans farsa bodde där. Det var en jävla resa. (Det tog en vecka i hamnen i Barcelona, där vi sov i min bil och inte hade det så lätt,  innan vi fattade att man inte köpte biljetter där, utan inne i stan, arghh, och urk, ha-ha).
Men, detta var, om jag inte minns helt fel, under Franco-tiden, alltså innan Spanien blev en demokrati. När det var ett fascistland.

Det jag vill säga just nu är att de hade bilder på Franco på väggarna på den där krogen uppe i bergen, men eftersom de kände polarens farsa (som är en story i sig) så fick vi vara kvar när de stängde. Och när de hade stängt visade det sig att de var med i en slags motståndsrörelse mot Spanien. De ville bil fria, och de vände alla Franco-bilder på väggarna. Där framträdde Marx, Lenin och Che, ha-ha-ha.
Sedan fick jag skjuta.
Mer säger jag inte nu. Jag är ju subversiv redan, ha-ha, eller hur?

klass-har-jobbigt-2001

Så hittar jag ovanstående bild. 13 år sedan. Killen som sitter näst längst till vänster hejade jag på i kväll på Biskops. Grabben i mitten med två tangentbord, Larsa, var med på Jordradion förra fredagen. Han bor i Indien nu, den rackarn, när han inte bor i Askersund.
Tror bilden var ett sätt att få politiker och beslutsfattare, tjänstemän och andra ”dugliga i Örebro kommun som bestämmer” att ge oss nya moderna datorer och bra uppkoppling mot internet. Snygg bild, hurusom. Och, som vanligt, fräna elever. Undrar om de minns?

maclabbet-hemsida-old-snygg

Ser så denna. När jag bläddrar i mapparna så fungerar denna sida otroligt bra, javascript, prylar rör sig, allt ligger ju i samma mapp, jag häpnar (klicka denna, den blir större).
Sedan slutet av 90-talet och början av 2000-talet körde jag web med eleverna. Alla hade egna ”hemsidor” som det hette då. Och så körde jag en webkamera så att alla kunde gå in och kolla vad vi hölls med.
Det här uppskattades ju inte av bakåtsträvarna, och Bror-Duktig-människorna. Men jag framhärdade.
Speciellt webkameran var svår att smälta. Citat ur minnet: ”-Men tänk om stalkers kollar där och sedan rövar bort gymnasieeleverna i en skåpbil???”
Ja, ni hajar, sådant skit hade jag att slåss mot.
(Om ingen ville vara med på webkameran så kopplade jag bort den, eller bad dem sätta sig så att man inte kunde se dem). De flesta eleverna diggade att deras polare, på andra skolor, kunde kolla in dem.
Kommunikation för fanken! Interaktivitet!
Äh, det gick bra för eleverna ändå, he-he.

Så, lite textgagg om tre bilder. Vännen Kalix tycker väl att det blev för långt. Men han hatar ju att jag har sidebaren till vänster också, samt om jag dristar mig till att köra en ljudblogg.  Man kan inte få allt.

Jo, körde ju förstås en Jordradio i dag också. Det var ju fredag. Bara att klicka här upptill på Podcast för att lyssna.

Nu vet ni. Tjo!

 

 

2014, Bild, Förr, Konstigt, Kultur, New York, Örebro, Världen

Natt mot torsdag (textblogg)

Lämna en kommentar

Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag bara kör. Känner en tvingande kraft att lägga ut något här minst varje dag numera.
Okej, en bild först.
Sitter med två Coca-Cola där vid den där fontänen i Central Park år 2000 i flera timmar. Det är november, det är 20 grader varmt. Och så plåtar jag med min svartvita film (sådan man måste framkalla). Ja, alltså, det är den enda bild jag hittade just nu.
Fråga inte varför jag lägger ut den. Den är väl okej? Va? Ja, just det!

central-park

 

Alltså. Äh. Nu kollar jag på en film istället. Tjolaflöjt.

 

 

2014, Bild, Folkbildning, Hälsa, Macservice, Nutid, Örebro

Tisdag, natt mot onsdag, utan steroider mm

Lämna en kommentar

Okej. Så här.
Jag ska beskriva vad jag gjorde idag, i detta ämne. Hajar du inte som läser detta just nu vad jag snackar om, så är det bara att scrolla neråt, tre-två-en dag av inlägg, så hajar du vad allt handlar om. Som ett tips bara.

För att få lite action så lägger jag ut den här bilden av herr de Geer, Tårtans skapare, konstnär, och en lirare som på sin tid (60-70-tal) ville skapa lite känsla av upprördhet, he-he. (Tror det är en litografi, och att en sådan, äkta, såldes för en massa spänn för ett tag sedan på Bukowskis (kolla denna länk), men skit samma, den är snygg, och provokativ, funkar här). Och, ja, jag tycker den är snygg och håller nog med också, än i dag. Nationalism är ruggiga grejer. Och, jag är vilsen och arg.

6962508_fullsize

 

Fick kontakt med sjukvården idag igen, ville ha bokslut. Pratade i telefon med en som vanligt stressad svenne-sjuksköterska. Det fanns ingen tid att förstå mig, förklara för mig, som vanligt. Precis som det inte fanns tid när jag tvingade mig till vård för en vecka sedan.
Jag ville berätta om hur jag upplevt det här med att ta de här kemikalierna som nu var slut. Så det gjorde jag. Att massa grejer blivit bättre, som jag inte trott skulle bli bättre, osv.
Men den stora frågan var denna, vad jag ville veta: NU NÄR JAG ÄTIT SLUT PÅ STEROIDERNA,  KOMMER KROPPEN ATT FORTSÄTTA MÅ SÅ HÄR JÄVLA FINT ELLER GÅR JAG TILLBAKA OCH BLIR FY FAN IGEN?

Naturligtvis visste hon inte. Jag berättade om de goa effekter jag fått, och det var ju bra, tyckte hon. Sedan började hon gagga om att det ju snart är semester och svårt att få tag i läkare och ….
Det enda jag ville/vill är att ha någon att prata med, som kan de här grejerna, som kan berätta vad jag har att vänta. Är allt fixat nu? Eller vad händer när jag inte äter gifterna längre, som känns så bra för mig? Och, ingen vet ju vad det var jag drabbats av.

Jag fick ”plåster”, som fungerade, men fanimej ingen förklaring till de där jävla utslagen, alltså det jag åt i veckan.
Jag var själv igen. Det var jag och hela jävla världen (håller mer och mer med om bilden ovan, KUKEN!!!)

Hjälpte en flicka som heter Kristin med WordPress på NBV, MacSalen, där i A-huset.
Gick och handlade efteråt när det var slut. Kände mig helt matt. Var inte alls så pigg som jag varit de senaste dagarna. Var det abstinens? Eller var jag tillbaka i mitt kassa läge innan Kortison/Steroid-behandlingen?
Fanken, FANKEN!!!! Vem ska man fråga, vem vet?

Så. Det är på detta vis jag känner mig nu. Hur blir det i morgon? Och vad är det för jävla sjukvård vi har? Man kommer inte fram på telefon, och man kan inte gå dit. Man måste vara jävla på för att få kontakt, via bakvägar, i övrigt är man sig själv, endast. Naturligtvis ingen personlig kontakt med någon som kan prylen.

Och, ja, jag är skraj för att jag inte ska fortsätta må så bra som jag gjort till och med måndagen. För idag var jag inte på topp, om man säger så.
Nu vet ni, ni som läser min blogg.

 

 

 

2014, Bild, Förr, Fränt, Hälsa, Historia, Nutid, Örebro, Vänner, Västerås

Första dygnet utan steroidtabletter med mera

Lämna en kommentar

Jävligt dramatisk rubrik, jag vet, men så är det.
Tog mig i alla fall till att fixa så någon från sjukvården ringer mig i morgon, då jag kan förklara alla positiva bieffekter och undra hur jag ska ställa mig till detta. Alltså, jag är lite orolig över att jag ”faller tillbaka” nu då jag inte äter tabletterna längre, har ju inga. Eller är jag PÅ IGEN PÅ ALLA CYLINDRAR? Kan jag vara lugn?
Vill veta.

Hittade den här bilden. Från min späda ungdom. Det är jag i grönt längst till höger. Det är mina polare från gymnasiet i Västerås. Rudbeckianska skolan, Sveriges äldsta gymnasium, från 1623. Stefan till vänster, Dagga i mitten och eftersom det är en damväska på bilden var det nog Lilian som plåtade då.
Aj, vad smärt jag var, och vilka vida brallor. Men det var ju typ 1977. Manchesterkavaj var prylen då, he-he. Men jag signalerar styrka, det är det viktiga, he-he.

jag-dagga-snellis-77

 

I kväll har jag varit på Biskops och diskuterat viktiga grejer, och trevliga grejer, med vänner, olika vänner. En bra kväll.
Alltså, jag är nöjd med denna måndag. Och jag är nöjd med mig själv (det kan vara medicinerna, det kan vara jag på riktigt, efter utrensningen av de starka prylarna, jag vet inte).

(Har också, till min förvåning, hajat att fler än jag tror är inne här på bloggen och läser.  Två snubbar som jag inte trodde var det berättade idag.
Jag lägger ju bara ut autolänk via Twitter, inte fejan, av skäl som jag har. Vill inte det bara. Man måste vara Twittervuxen för att läsa här, tänker jag, he-he).

 

 

 

2014, Bild, Förr, Hälsa, Mat, Nutid, Örebro, Vänner

Sista medicinen denna kur och om att morsan skulle fyllt 94 idag

2 kommentarer

Så här knarkigt hade jag det efter jag vaknade idag.

medicin2014

Min sista dag, av sex, med kortison/steroider. Ser så riktigt illa ut på bilden, eller hur? Men de där fem småtabletterna ska ner i vattnet och lösas upp och sedan drickas (smakar mycket gott faktiskt, till på köpet).
Och, jag kom på ett par positiva prylar till med de här kemikalierna som jag inte raddade upp i går här på bloggen.

1. Jag har fått en fruktansvärd hunger. Äter som bara den, är hungrig hela tiden.

2. Mina fisar luktar videung (alltså inte bajs).

Så sitter jag på kvällningen, på Stora Örebro med vänner och kommer på att det är den 12:e maj. Tänker då på morsan. Hade hon levat skulle jag åkt dit och gett henne lite badsalt och trisslotter för sitt 94:e år (till Kungsör), och hon skulle ha lagat några jeans och skickat med mat till mig, att ta hem på bågen.
Men, det där slutade i april för fem år sedan. Jösses vad tiden går.
Ålderdom slutar tvärt ibland.

Men jag är inte ledsen nu. Det har jag redan varit. Dock förvånar det mig att det redan gått så lång tid och att jag faktiskt inte riktigt slängt av mig detta att vara föräldralös. Fast jag inte är purung själv.
Sådant kanske aldrig händer.
Men. Det är ibland bra att se perspektiv på saker och ting.
Och därför lägger jag nu ut en bild på morsan, en Instamatic-bild som jag hittade här hemma, från en semester på 70-talet. Skulle kunna välja bilden efter, då vågen från havet kommer och chockar henne, men spar den.
Här hade morsan det göttigt.

morsan-badstrandssittning