Kategoriarkiv: MC

Äh, bangar på ett lite inlägg så här i natten bara

Det är fint att se att Helgonet, dvs Roger Moore, ja, Bond då också är trevlig mot gamla svenska bondbrudar på Twitter nu i kväll. (Bara fränt folk, som jag, har Twitter).

rogermorran

Annars vet jag inte vad jag ska skriva. Har varit bakom flötet ett gäng dagar, men det känns som jag är lite på G igen nu.
Efter kylskåpssprängningen här hemma, inklusive förgiftning av gaser och skit, och med nytt kylskåp/frys så är jag på gång att fixa ny spis. Den gamla luktar läskigt när man startar den. Ringde, de ska skicka någon att kolla på den. Kanske jag får en ny, hoppas det.

Idag påbörjade jag också badrummet/muggen. Jävlars vad det finns rör där. Att städa med tandborste krypande på golvet för att göra rent bakom är ingen hit. Ryggen tar stryk när latmasken börjar arbeta.
När muggens metamorfos är klar, typ under onsdagen, om jag pallar och inte har för mycket träningsvärk, så ringer jag bostadsbolaget igen, med mitt tredje ärende denna vecka. Efter kyl och frys, samt spis, så är det toan som läcker och låter illa. Det läcker lite från vasken därinne också, samt i köket. Det ska vara fint när de kommer hit. Så jag förbereder.
Har hamnat i en slags, nu jäklars ska allt fixas-läge. Man kan börja i flera ändar, jag börjar så här. Rensa, göra helt. Göra rätt.

Det var kallt i kväll. Hösten är frän. Första september blev det höst, och nu, på en femöring, blev det kallt. Den enda pålitliga årstiden.
Men ändå minns jag hur det var förr. Då kom det lite i taget, våren, sommaren, hösten och vintern. Nu säger det bara smack, så är det kallt eller varmt, eller grönt eller snö. Det är så jävla modernt nu för tiden. Jag hänger inte med, som disco.

Har börjat dölja inlägg på Fejan direkt som jag inte vill se. Ännu har jag inte plockat bort klåpare  som skrivit eller delat idiotinlägg. Men jag märker att jag irriteras, och allt som irriterar mig ska bort från mitt flöde där. Blä.
Alltså, även om man delar ett inlägg som beskriver idioter (politiska idioter i ett idiotiskt parti) så orkar jag inte se deras företrädares bilder där. Bort bara, bort, idioter!!!

Har ett par tre som vänner på fejan som står så långt från mig som man bara kan i sina politiska värderingar. Men jag har dem kvar. Det finns ju alltid en chans att de läser något jag skrivit eller länkat till, så att deras hjärnor och hjärtan tillfrisknar. Att isolera felbildade och studieblyga människor gör ju att de aldrig får någon annan input än dumheter.
Dock, när de delar unket 30-talsskit, så tar jag bort det. Sådan är jag.

Lyssnar på John Coltrane nu på Spotten. Så ni vet.

sonsofanar

Kollar senaste vändan av MC-serien Sons of Anarchy på Netflix.
Såg min bekanting Jenna i avsnitt 3. Skoj. Såg Marilyn Manson i ett gäng avsnitt, skoj. Såg Nirvanasångarens fruga i en. Kul att de stoppar in lite otippade.
Tyvärr, fast den fortfarande är rätt bra, så tappar de ansvariga för serien fokus.  Varför? Det ska jag säga. För det första är det Glamour-varning. Alltså tant-såpa i vissa scener med bäbisar och barn och familjeproblemskit som gör att man skäms. För det andra våldet. Typ varje avsnitt så skjuter man massmord på varandra. Kulsprutor pam-pam-pam. Gänget mot oförberedda fiender. Massmord. Känns som Hitler att se det. Och så hämndmord, med gaffel i huvudet.
Det där är ju B-filmsskit. Synd att de använder det.

Men det är som alla bra TV-serier. Det mjölkas ur och så kör man på säkra kort istället för att fortsätta betala schyssta manusförfattare för sitt arbete. Man tar in billigare klåpare.
Men en grej som slog mig när jag kikade idag, är denna: Det handlar egentligen bara om en sak. Kapitalism. Inget annat är heligt för dessa busar än stålar. Inga vänskapsband, släktskap, medlemsskap, folkslag eller vad som helst går fria. Det är stålar, marknad som gäller.
Och där någonstans blir Suits mer hedersamt begriplig (annan TV-serie, för er som inte är med på banan).

Jävlars vad Coltrane är bra, var bra.

Okej, jag ger mig nu. Kollar svtplay eller Netflix och softar av denna dag.

Rock!

/Mats

 

 

 

 

 

När jag snackade med Peter Green hade jag Gällivarehäng

Det kan vara det största Gällevarehänget i världshistorien. Frågan är om jag hade något arsle alls. Eller glömt bältet. Måste fota mig bakifrån, vem har snott mitt fischel??? Vem vet? Och det är en liten bild, men det är i alla fall jag som står där och snackar med Peter Green från Fleetwood Mac (alltså innan två grabbar, trummisen och basisten,  drog vidare till staterna och började smöra med musiken). Det bandet, bluesbandet, den Peter är det. Och han äter ett äpple därinne.

attackofpetergreen

När det var, det har jag ingen aning om. (Kollar, okej, februari 1999).

Annars då? Jo tack, bra, själva då?
Äh, jag står på.
Framhärdar i det jag tror mig är bra på och hoppas det ska uppskattas. Hur det går är en annan femma.

I värsta fall får jag bilda en riktigt ond motorcykelklubb i sommar, som ska knäcka alla mopedister. En klubb som inte åker någonstans, men som står och gasar allt vad de kan i olika bostadsområden. Hm, det låter bra när jag tänker på det.

Det är som sagt inte över förrän den feta damen sjunger.

Tut!

/Mats

Ps: Här är Peter Green med bandet, typ exakt 30 år tidigare än bilden, 1969, från någon TV-pryl:

 

 

En lördag mitt i juni (blogg med text och bild)

Vilken dag. Samma som alltid, nästan, he-he.
Så här avslutades den, men bryggmästaren och Freddo, med en fond av Örebro:

imageBilden är klickbar, och blir då mycket större, men man måste klicka. Klickar man två gånger blir den megastor.

Annars då, denna dag?
Vaknade och så drog jag och gjorde Jordradio igen (se länk ovan ”podcast”). Två medarbetare, de trogna, var med som vanligt. Tror inte jag var fullt ”på” idag, kände av lite feber. Men så kan det vara.
Äh, det blev nog en godkänd webradio ändå.

Fick så ett kodkort på posten också. Äntligen kan jag lägga in nya betalningsmottagare när jag betalar via min ajfån (som jag alltid gör numera). Behöver inte dator och dosa. Så jävla skönt.

Hade hoppats att mitt nya körkort skulle komma idag, men det gjorde det inte. Skit samma, jag kör ändå, om jag vill.

Det är mitt i halva sommaren. Har inga planer. Om en vecka är det atombombsörebro, dvs stängt överallt, för det är midsommar. Kanske jag skulle ta mig järnhäst och bara åka bort. Lurar på det. Vi får se.

I år jobbade jag inte på någon skola på studenten, som det var idag. Kändes lite ovant, efter 20 år. Hoppas ödet har schyssta andra prylar på gång för mig.
Att jag inte är med längre kan jag tacka Björklund, kommunalpolitiker i Örebro och deras tjänstemän för. Inte bara jag, flera av oss. Nej, jag har inte glömt vilka det var som tvingade iväg mig. Men kanske, bara kanske, kan det leda till något bättre, sedan, kanske snart. Man kan ju alltid hoppas. Alla vinner väl på Lotto förr eller senare, va?

Lite rapport om dagen hittills inkl 2 bilder

Tidig eftermiddag cyklade jag till utkanten av stan i bitande värme (heter det så?)
Skulle fixa nytt körkort. Det gamla går ut snart. Möttes av trevlig kvinna i en reception när jag ringt på en klocka. Blev anvisad fotoautomatrobot. Huga. Skrev in personnummer och körde igång. Bzzz-bruum-blipp! Den åkte upp i ögonhöjd och plåtade när man inte var beredd. Gjorde tre omfotningar innan det blev en bild där jag inte blundar. Sedan skulle jag skriva namnteckning digitalt, i fel vinkel. Blev gigantiskt fult, men det sket jag i.
Blev godkänd av damen. Men det gick inte att betala där, fick telefonnummer och ringde och fick bankgiro och clearingnummer. Jösses vad ålderdomligt.

20140609-220113-79273858.jpg

På kvällen åkte jag en sju mil med bågen. Hamnade i Katrinelund där servitris-Kajsa bjöd på gott kaffe och kaka. Succé!
Sedan tog jag omväg hem.

20140609-220301-79381075.jpg

Och nu är klockan 22.00. Laddar för ett Biskopsbesök.

Kör en video. Åka MC Västerås 2005 (som jag hittade nyss)

Den som letar ska finna. Tejpade fast en DV-kamera på luftburken där utanför Hammarby och satte igång det hela en gång i tiden. Hittade fetfilmen nu i natt. Meckade lite och slängde upp den på tuben. Typ fem och en halv minut video som kanske bara jag gillar att glo på, ha-ha. Men då må det vara så. Det händer inte så mycket, men solen lyser och om man är från Västerås så känner man igen sig, hela vägen till Stora torget.

I övrigt idag. Sov, vaknade. Cykeltur. Fika hos The Bagaris. Cykeltur. Pizza (hämt) och nergång till favvolukusen. Flyttade mig en gång, pga en slags människas bristande förståelse för sin egen hygien (armsvett). Jösses. Det finns folk. Som inte är som jag.

Tralla la.

27:e maj och jag bara tänker, och lägger ut från förr (blogg)

Den här lilla rullen, som jag lirade in strax för milleniumskiftet, måste ha varit på 90-talet, är väl rar? Nästan 40 sekunder där jag sitter på mitt kontor på MacLabbet på Rudbecksskolan och bara njuter av de möjligheter nätet ger. Möjligheter som Örebro kommun, politiker med hönsskit i skallen, chefer med samma syndrom eller skolan som helhet totalt sket i. Men inte jag. Kvaliteten är den det var då, om man skulle lägga ut på nätet för folk att kolla med sina sunkna modem som gällde på den tiden. Men det funkade då, och det funkar nu.

Kära cybern. Sedan 80-talet har jag försökt här i Närke. Vara först med det senaste. Men det har inte varit lätt. Och på vägen har jag, och andra, trampat på ömma tår.
Men jag är nöjd ändå. Många fd elever är mina vänner även numera, fast de är mellan 20 och snart 40. DET GILLAR JAG. Och det det är ett betyg åt mig och andra som jag njuter av.
Skitskallarna (inte elever nu, utan de där som var emot) är glömda, även för mig numera.

bergmanbesok

Ovan, jag på Fårö. Kanske 2005, osäker på året. Utanför där Ingmar Bergman bodde. Ja, han levde då. Längre fram ser man Sterge på sin bajk. Vi hade åkt till Gotland och sedan hade den lömska Sterge lurat ur en fiskare på Gotland var Bergman bodde. Så vi drog dit (oklart varför).
Men med alla förbudsskyltar som han satt upp, vilket vanhelgade allemansrätten så blev vi lite tykna.
Så jag slog en drill på hans brevlåda. Även om jag respekterar och beundrar honom som filmskapare och regissör. Fanken, jag var frän, där också, haha.

Äh, får räcka för i natt. Tut! Och KOMMENTERA GÄRNA! Så jag vet att ni finns, att någon läser min tjejiga blogg.

 

En bemärkelsedag som vilken som helst, egentligen

Jepp, det är 21:a maj. Min födelsedag. Lite känns det. Men jag har ju avskaffat att fira med fest och tårta. Dock, siffrorna gör sig påminda och just den här dubbelsiffran får igång mig. Det är nu jag ska ta och ta mig i ”kragen” och börja med det jag borde. Ja, ni vet, cybern. Så tänker man ibland.
Fast. Det började jag med redan igår, och det är ju tur.
Här en 70-talsbild på mig. Platt mage, någon slags sydamerikansk frisyr (man hade inte frisyrer på den tiden, man klippte bara på längden, lugg för att se, längd nedanför öronen för att det skulle se ut så. Det var lätt att vara frisör på den tiden.)
Alltså fatta, detta är en EGOBLOGG, det handlar om mig, nu, då, sedan, gilla eller skippa. Jag lägger ut mig själv här, rätt av.

image

 

Idag vaknade jag och det kliade inte lika mycket som tidigare dagar på kroppen. Undrar om den där jävla medicinen verkligen fixade mitt skit? Nåväl, jag håller ut lite till.
Sedan fick jag tag i Bluespolisen och vid 18.00 så satte vi, eller han då, igång med att smacka på mina raka rör på bågen nere i garaget. Det tog ett par timmar.
Han är duktig på det. Jag är inte duktig alls när det gäller sådant.

Tog så en hojtur. Tänkte tvätta av bågen. Men OK hade stängt. Så jag tog en kortare runda, och NJÖT av ljudet, nu låter den som den ska låta. Tankade i lite färsk bensin på Statoil, full tank. Tror att den mår bättre av det.
Ja, det var fankenmig härligt att åka.

Kom hem. Softade. Drog så till Biskops (oväntat).
Gaggade, hade trevligt. Gick så hem. Eller cyklade då.
Äh. En vanlig dag helt enkelt.

 

Lurig lördag men det måste rapporteras här ändå (blogg)

Först, en bild på mig. Från kanske 1976 eller 1977. Jag är i Paris och posar framför Eiffeltornet med en bira i näven. Mer hår, mindre fett. Det var då det. Instamatic-kamera rular fett med najs. På riktigt, då,  ingen jävla app.

paris-76

 

Fick tokryck. Drog ut för tredje dagen i rad med min nya giv. Dvs att gå som fanken och komma i bättre form. För tre dagar sedan gick jag 2000 steg, för två dagar sedan 4000 steg, och idag gick jag lite drygt 6000 steg.
(Har en app som räknar det här åt mig, så jag gick en halvmil idag).
Ja, jag är öm i benen. Ja, jag har skavsår på låren. Ja, jag är stel.
Men.
Det här är nyttigt för mig. Det behövs, så jag gör det.

Kom så hem. Durschade (min stavning) och drack lite vatten. Sedan tog jag ut min järnhäst. Körde ett jäkla varv. Njöt som aldrig förr. Jag är galen, höll på att köra ut i terrängen två gånger pga för hög fart i underbara kurvor. Ändå är jag försiktig.
Tog kort på mig själv mot slutet och la ut på fejan, för att retas. Äh, den bilden platsar här också. Och, det vita under visiret är imma från min andedräkt. Det blir så direkt om man står stilla. Fysik. (Samt att jag ställt in självutlösaren på 30 sekunder så det tog tid innan bilden togs, he-he).

matshoj-idagnu

 

Köpte massa godis på ICA, och lite revbensspjäll. Åt lite mat, men mer godis. Drog några folkbira. Och så ner på Biskops.

Jag vet inte vad det var med stjärnorna och planeterna idag, om man nu är inne på sådan grejer, det är inte jag, vill bara markera att det var en lurig sammankomst i kväll. Ja, jag ska berätta.

Kommer in i baren. Telefonen ringer. Det är Baggo som undrar var jag är. Jag är ju där. Och det är han också.
Så kommer Kalix. Sedan kommer Ulfen med böna. Sedan kommer det förbi massa annat folk jag känner och dunkar mig i ryggen och hejar. (Och en jävligt snygg dam såg jag också, jag är inte död än, tydligen).
Sedan kommer Crille. Sergeants of Arms på en hojklubb jag var väldigt bekant med för ett gäng år sedan. Det betyder typ vapen- eller säkerhetsansvarig. Bara det, ha-ha.
Trevlig lirare. Vi har inte gaggat på år och dag. Han berättar vad han har på gång (vilket inte var så litet), och vi snackade rätt mycket minnen också.
Jag var alltså aldrig med i någon hojklubb själv, men jag besökte just den här. Hängde på och tog inträde ibland, serverade korv när det var fest och sådant. Men festade mest där. Det var sköna lirare.
Sedan gick de upp i en annan klubb och polaren och andra la av, gick till andra hojklubbar. Så, nu är vi polare på fejan.

Ja, så stängde man och jag cyklade hem genom natten. Vackra människor dröjde kvar på stan. Kanske skulle de kunna träffa en partner inför sommaren. Jag bara garvade och cyklade hemåt, utan lyse, på gågata, i min stad.

Tut!

Hojklubb då och kvällen nu

Första gången jag gick på en hojklubb här i Örebro var hos Saint and Sinners. Det var nog 2003. De stängde aldrig. Oj, det gillade jag.
Fick så, frampå morgontimmarna, Krille att ta ut sin HD-best och köra lite så jag kunde plåta. Pekade på ett vattskål och han brassade på, och jag tog den här bilden (klicka för större upplevelse).

krille-mc

Där någonstans bestämde jag mig för att ta MC-kort, köpa MC och bli knutte. Men, bara vän till klubben. Jag ville inte bli med. De frågade några gånger men jag sa som så att jag var alldeles för gammal för att bli med i någon jävla liga, he-he (vilket de accepterade). Dock fick jag flera vänner där, och vi var ute och åkte ibland. Ja, och så var jag ju med på festerna.
Det var tider det, ha-ha.

I kväll gick jag till Stora (cyklade). Och så här efteråt så hajar jag ännu en gång att det finns två brudar jag känner som kan få mig att skratta högre än andra. Den ena är Lizzan (som inte var där) och den andra är Sofia (som var där). Dessa två brudar har en humor och ett uttryck som får mig att dåna. Genialiskt och roligt, på riktigt (när de kommer igång).
Så, jag har garvat i kväll. Så nu vet ni.