Det kan vara det största Gällevarehänget i världshistorien. Frågan är om jag hade något arsle alls. Eller glömt bältet. Måste fota mig bakifrån, vem har snott mitt fischel??? Vem vet? Och det är en liten bild, men det är i alla fall jag som står där och snackar med Peter Green från Fleetwood Mac (alltså innan två grabbar, trummisen och basisten, drog vidare till staterna och började smöra med musiken). Det bandet, bluesbandet, den Peter är det. Och han äter ett äpple därinne.
När det var, det har jag ingen aning om. (Kollar, okej, februari 1999).
Annars då? Jo tack, bra, själva då?
Äh, jag står på.
Framhärdar i det jag tror mig är bra på och hoppas det ska uppskattas. Hur det går är en annan femma.
I värsta fall får jag bilda en riktigt ond motorcykelklubb i sommar, som ska knäcka alla mopedister. En klubb som inte åker någonstans, men som står och gasar allt vad de kan i olika bostadsområden. Hm, det låter bra när jag tänker på det.
Det är som sagt inte över förrän den feta damen sjunger.
Tut!
/Mats
Ps: Här är Peter Green med bandet, typ exakt 30 år tidigare än bilden, 1969, från någon TV-pryl: