Satt natten till fredagen och kunde inte sova. Inget konstigt då krafter har satt igång en process att kicka mig och mina kollegor ur våra 15-20-åriga fasta anställningar i kommunen. Att det är inkompetens och okunskap som är orsaken till deras plötsliga motvilja mot oss är ställt utom all tvivel.
Kom på att det finns ett ställe på nätet där man kan göra textremsor till den numera, på internet, klassiska scenen med Hitler i Bunkern i Berlin 1945. Filmen heter Undergången och är väl värd att se i original.
När nytextade filmer av scenen började dyka upp blev filmbolaget sura för några år sedan. Men filmens regissör älskade de olika versionerna som kom.
Så, här är min. Och det som sägs är rätt väl överenstämmande med min verklighet nu.
Slutresultatet blev bättre än jag förväntade mig. Kan inte sluta glutta själv. Samhällskritik från verkligheten. Och lite humor naturligtvis. Och, nej, jag gör det inte lättare för mig själv. Men jag har aldrig fjäskat, min tunga är röd, inte brun…
Åkte på årets göttigaste hojtur. Kör nu med nya kevlarbyxor, hoodtröja från Bagari (med reklam från hans band) och en fantastisk tunn vindtät jacka från XXL ute vid Marieberg. Nej, jag får inte betalt för att namndroppa.
Det kändes så gött att åka, inte som i vanligt, i min alldeles för tajta, skinnjacka.
Nu känns det som att åka, som jag kände förr.
Upp mot Fellingsbro och så, högst upp i bergen, en jävla grusnederförsbacke mot Ullersätter (tror jag det hette). Magiskt vackert.
Hursum.
Stannade till och filmade på en plats från den tid vi i Sverige var ugga-bugga-dumma i skallen. Då vi hade ihjäl folk som gjort brott. Kolla rullen nedan.
Tragedi är att inte ha någon att dela sina upplevelse med. Nu vet ni.
I juli 2008 så filmade jag mig själv på träningscykeln jag fått av Katarina på jobbet. Det var efter en vända på mitt vanliga vattenhål. Tycker den platsar här.
Det tar ett par minuter innan jag säger något, men sedan pratar jag.
Och nu tänker jag som så här, att då var ett annat liv, till och med morsan var i livet då (jag hade ju tagit bågen dit och hjälpt henne med TV-kanalsinställningar, som jag säger).
Är lite glad åt mina dokumentationer genom åren, av mig själv.
https://youtu.be/cM0BAhigoDI
Efter det stora regnet drog jag med min cykel till Naturens Hus. Jag cyklade så fort jag kunde, och blev svettig, så pass, att jag undrade varför jag inte lät mig bli blöt av regnet. Jag kunde inte vinna.
Där lirade Baggo och Randi. Och mycket folk som jag kände från förr var där.
Gaggade med en massa. Folk jag känt från 80-talet och framåt. Köpte nån bira. Så var det slut, redan klockan åtta. Undrar varför så tidigt? Är alla så gamla?
Såg så tre personer som gick hemåt innan det var slut. Tyckte jag kände igen dem, lurade ett tag, sedan kom jag på det. Det var ju den där jugoslaviska familjen som hade Tybblepizzan när vi pluggade. Den enda krogen/pizzan som fanns därute. Och ja, där satt vi, när vi hade stålar.
De skrattade och hade trevligt när de gick, och jag plåtade genom fönstret. Kom ihåg när hon mamman, hon i mitten, var servitris under sena 80-talet. Man fick en enorm utskällning om man inte åt upp sin pizza. Hon tog det som en personlig förolämpning, ha-ha-ha. Det hjälpte inte att be om ursäkt och säga att man var mätt, hon hatade en om man inte åt upp det man betalat för. Jag måste bara gilla en sådan kvinna.
Kul att hon levde fortfarande, och tydligen garvade med sina barn, pizzabagaren och den yngre servitrisen (som nu också blivit väldigt mycket äldre).
Klarade regnet på hemvägen. Tog en bir på Biskops som vätskekontroll. Klockan var inte ens nio.
Tog mig hem. Lagade till en omelett med grönsaker. Kollade TV.
Drog ner och träffade/gaggade med lite folk. På vanliga stället.
Här en bild från Svartån upp mot Hamnplan från min cykeltur.
I övrigt, keep cool! Tut!
Vi ska göra musikvideo.
Bagari och hans polare har spelat in en CD och vill att jag filmar och klipper fyra låtar som sedan ska ut på nätet. Så vi testade under fredagen. Man måste kolla hur saker och ting funkar innan man kör skarpt.
Det här är en testfilm, filmat från min iPhone.
Baggo sjunger till CDn och prylen var att lösa synken från just CDn till redigeringsprogrammet. Något vi naturligtvis klarade i Maccen sedan. Vi avskrev ett gäng idéer och kom fram till hur vi ska göra.
Snart spelar vi in skarpt, med hela bandet.
Alltså, från min ajfån enbart, detta, lägger ut för det är bra ändå:
Äh, en dag igen. Det regnade. Bestämde telefonledes att göra lite video med Bagaris musik. Det blir ball.
Åt under kvällen det som var kvar av vita bönor i tomatsås, bacon och prinskorvar (tillagade detta i elektronugn).
Gott.
Som förrätt strimlad vitkål och tillika morötter. Inköpt i påse på ICA.
Så kollade jag TV. Skärpa.
En dokumentär om dårarna som kraschade ekonomin senast i staterna, och naturligtvis inte fått betala för det. Det gör vanligt folk.
Tror att främlingsfientlighet och rasism finns och underblåses så att folk inte ska bry sig om de verkliga skurkarna, rånarna, som bara fortsätter. Inga konsekvenser där inte.
De som är drabbade kan ju alltid skylla på någon annan svag och utsatt.
Fy fan vad vi folk är dumma i huvudet!
När jag gick från Biskops tog jag detta självporträtt i den stora spegeln på muggen.
Jag skriver på min ajfån igen, via blåtandstangentbordet. En njutning. Det går snabbare från huvudet till fingrarna då.
Idag fick jag hämta nya boxen, nya modemet och hela fadderittan. Höll på och svettades apa i tre timmar, så fick jag allt att fungera.
Säger bara jösses, vilken bildkvalitet jag har nu på min 42-tums TV-apparat. Den är platt, och kostade inte många stålar, bara det, ha-ha, fast ny.
Det nya modemet tar hand om min dator, min ajfån och Apple-TVn.
Det är inte klokt hur bra allt fungerar, och vilken skärpa det är på bilden. Ja, jag är salig.
Har massa filmkanaler, och HD-kanaler, samt Netflix med tokbra kvalitet. Det känns som ett nytt årtusende. Ja, jag vet, jag är fjölig nu, men jag diggar.
När allt var inställt och jag var kände mig manlig och nöjd med att ha fixat allt, så handlade jag, för jag blev sugen, av någon skum anledning jag inte begriper själv, vita bönor i tomatsås, prinskorvar och bacon.
Detta tillagade jag i min radioaktiva ugn. Det smakade himmelskt, ahhhhhhhh (dräggel).
Kollade fantastisk dokumentär från Danmark om folk som var på hem för att dö. Den var tokstark. Rekommenderas. Och, ja, jag grät.
Kollade även västernfilmer, deckare från förr. Jävlars vad nostalgisk man är, egentligen.
Lite töntigt kanske, men äh, skit samma, jag står för vem jag är, hur jag är.
Sedan ner till Biskops. Sista timman, varav första halvtimman är beställningsbar. Satt och gaggade med Lorrden, LG, fd eleven Danne och Åsas syrra (som är med på bild här nedan).
Och bara för att WordPress nu blivit uppdaterat (det bloggverktyg jag använder här) och skryter om hur lätt det är att lägga upp video här, så gör jag det med, bara för att kolla kvaliteten. Alltså länkar jag inte in från tuben, utan lägger ut rätt av här. Någon eller några tester.
De stängde och jag cyklade hem.
Det är fortfarande sommar. Jag är fortfarande på. Dra åt fanders alla dumskallar, jag härskar! Tuuuuut!
Råkade trycka iväg innan jag skrivit något. Om ni följer mig på Twitter så fattar ni. Nu gör jag ett nytt försök.
Dagen till ära så skriver jag från ett Appletangentbord, med blåtandskoppling, till min iPhone. Funkar kanon (förutom att jag ”tröck” fel nyss med fingret på skärmen).
Det är söndagsmorgon och det känns kul att trycka ett riktigt tangentbord igen.
Jag fick under fredagen koll på nya TVn och allt. En snubbe på comhem fixade det hela över telefon, så jag nu har alla kanaler. Dessutom ska jag få ny dosa, så jag kan köra HDMI-sladd från den och få ännu bättre kvalitet. Detta till endast 20 spänn mer i månaden. Kanon.
Fick också ett SMS från Telia, där jag ju har min iPhoneuppkoppling. Jag hade överträtt min månadsförbrukning. Vafan? Okej, jag satt hela natten och kollade Netflix och annat men ändå…
Det visade sig då att jag inte är så smart som jag trodde. Jag trodde att jag körde från min wi-fi, till min iPhone, till Apple-TV. Men icke, jag körde från min 3G till TVn och in i nya platt-TVn. Suck. Okej, Och, jag undrar hur man kommer undan detta?
Fast det är skit samma. Får ny trådlös av comhem och hela rubbet, så det fixar sig. Grejen är att det blir KANON-kvalitet via nätet på nya TVn, haha.
Under fredagen så missade jag nästan tvättiden. Men det gick bra. Utnyttjade det hela till att dra till Dressman för att köpa strumpor, t-shirts och kallingar.
Flickan bakom disken hjälpte mig. Hon var trevlig. Gick väl på en 800 spänn, vet inte hur det kunde bli så dyrt, men det är bara att gilla läget.
Eftersom jag hade tio minuter kvar innan tvätten blev klar så klev jag in i blomsteraffären vid Stortorget.
Berättade att jag hade två krukor kvar på balkongen och 40 liter jord. Vad ska jag göra? Det är ju augusti nu?
Hon sa åt mig att ta det lugnt om jag inte ville ha tantblommor. Om ett par veckor kommer det höstväxter. Så då tar jag det lugnt, och väntar.
(Wow, känns som jag bloggar igen, på riktigt, och, det blir en video lite längre ner från i kväll, så ni vet ni som orkat läsa så här långt).
Äh, ok. Lördagen då? Ja, jag var hemma, vad kunde jag annars göra? Det är för varmt för mig. Vattnade mina växter på balkongen och njöt av min nya platt-TV. Jösses, Snobbar som Jobbar, MacCloud, serier från ungdomen på TV4 Guld. Jag blev rörd.
Träffade Stäng-Roffe och Diana och deras lilla avkomma på ICA. Fanken vad snygga de är alla tre. Och bäbisen bara garvade. Där var en äkta lycklig familj.
(Det här är så cooooolt. Ett tunt Appletangentbord med blåtand och så iPhone 5 med WordPress egen app som jag skriver i. Tokfränt. Sorry kom ur fas här…).
Lagade till en stor potatis i Bull-TVn, och så vispade jag ihop fiskbullar i hummersås med grädde och kaviar, stoppade in det, och nukade det med. Gudomligt gott, och nyttigt.
Mer TV.
Kollade in någon dokumentär med Beyonce, ha-ha. Bara det. Fast hon verkar lite okej, lite bluesig.
Sedan, det här är värst. Jag kollade Sjätte Sinnet. Den med Bruce Willis (som jag, skryt, såg live hos Letterman i New York 2000), där han är död men inte fattat det ännu. Mycket bra rulle. Dock, jag drog bort ljudet och körde John Coltrane i hörlurarna med Spotify.
Dubbel effekt. Så vackert. På riktigt!!!
Så envisades klockan med att bli nästan ett, så jag cyklade ner till Biskopen. Satt själv ett tag, andades, njöt, pratade med den asiatiske vakten som alltid tar upp att han är därifrån, he-he, men blev sedan nerlockad att sitta med folk jag kände, personal, unga brudar, dårar, polare. Ja, man ser ju på filmen nedan.
Träffade Micke, kollegan från Tullis också, alltid roligt när han kommer tillbaka hit från det där jävla Tjockholm han bor i nu, he-he.
