Behövde göra lite video och musik i går kväll/natt. Så jag gjorde det. En mycket skum rulle om att sitta på Biskops. Cred till de antagligen ovetande medverkande (förutom Mats Z) i slutet av rullen, som är lite under tre minuter.
Kategoriarkiv: Appleprylar
Lördag morgon, jag garvar åt mig själv
Varför då? Jo, i natt har jag fixat ännu en sida, en subdomän, och köpt webradioplats på Spreaker, så nu är det all in, eller vad man säger om man är en sådan som sportar.
Jag har nu en egen podcast, där jag kan göra vad jag vill, 500 timmar på ett år, 3 timmar åt gången. Det enda jag inte har är STIM, det kostar 500 i månaden, så då får det bli prat och inte så mycket musik, och lite sådan musik jag gjort, eller mina polare, om de godkänner, gjort. För lite musik behövs ibland.
Men annars, ha-ha. Perfekt ljud, kan ha polare som är med via telefon eller Skype (om de inte är här bredvid mig). Kan ringa folk, de kan ringa mig. Det här kan gå hur som helst. Men nu kör jag, för jag kan. Gör jag det inte nu så blir det inte av. Satsar man kan man vinna, annars inte, annars aldrig.
Äh, fanken, man måste satsa för att vinna.
Jag bedömer det hela som så, att jag fixar det jag behöver, önskar, fantiserar om, vill göra, tänker på, nu, då det går. Så får vi se om det blir ett bra utfall sedan.
Japp, jag är glad och helt på. Nu jäklars. Adress och sådant sedan, till allt här, när jag är helt klar (som jag väl är just nu, men ändå, tar det sedan, måste andas, kolla in själv på lite avstånd, typ i morgon, först).
Gratta mig och kör några hurra-rop!!!
/Mats
Showar med min nya ljudutrustning och lite egna låtar
Äh, har fixat så att mitt ljud blir megabra i jämförelse med originalmicken och så (investerat i utrustning). Tror jag fått tag i rätt grejer.
Kör den här i typ fyra minuter, där jag visar vilken cool kille jag är (!) samtidigt som jag presenterar några av mina musikaliska storverk, he-he.
Så njut här, om ni törs. Direkt från min lya, denna natt. Hellre lite skit på golvet, än ett rent helvete, eller hur? Tut!
Kan inte sluta vara frän. En polare, vi kan kalla honom Z, ringde upp mig, på min begäran. Eftersom jag struntade i att svara på telefonen så tog min dataapparat emot samtalet, vilket betyder/betydde, att jag fick in honom i mixern och kunde spela in det hela. Tekniken är KANON! Här ett mycket kort ljudklipp från detta. (Och jag bara garvar, som jag gör när saker och ting funkar SÅÅÅ mycket bättre än jag trodde):
telefon-mac-funkar
/Mats
Nattrapport om hur fränt internet är (blogg)
Jag stöter på min gamle vän Jörgen, dvs @gotland. Han berättar om ett nytt program till iPhone som kör livevideo (meerkat), utan att spara, rätt av via Twitter.
Kommer hem. Testar. Fantastiskt.
Hänger med en lirare som springer omkring i San Diego, chattar med honom live, han svarar och tycker det är kul.
Hittar en annan kille, som är i Austin, Texas. Jag ber honom köra Stevie Ray Vaughan, eftersom han är där. Han byter genast musik efter min förfrågan och fortsätter sedan rita sin konst.
Jösses, hur fränt det är.
Här en bild på honom och lite ljud, där man hör att han svarar folk som chattar med honom, och kör Stevie Ray Vaughan i bakgrunden. Ja, jag gaggar lite också här:
Steve
Säga vad man vill. Internet rockar fett med najs! Och är mer än fäjsbock! Om man vill.
Anteckna gärna detta subversiva inlägg också. Tut!
Musikvideo jag lirar i och dagen och så där (textblogg)
Alltså. Jag börjar med videon. Hittade låten, som är en cover. Det är Steelay Dan som gjort den från början. Men vi körde in den när jag var med Bela i The Blue Pearls. Roffe, Pärm-Åke, Bela jag och trummisen. Bela mixade. Tror det var 90-tal detta. Plåtat av Kent utanför slottet. Det är jag som har skägg, ha-ha.
Så lattjade jag lite i kväll, och så här blev det. Jag använde en bild endast och la ut, la upp. Kanske olagligt, men ring då, någon. Det är jag, och detta är mitt liv och min blogg. Digga:
Ska berätta en hemlis. Han den blonde med vit t-shirt, trummisen, som är till höger, bredvid Bela i mitten. Vi Photoshoppade honom. Han märkte ingenting när vi visade bilden. Vi ökade skrevet så det putade och minskade huvudet på honom, ha-ha-ha-h-ha-ha (detta garvar jag åt än idag, och får väl en snyting för om ni som läser här inte kan hålla det för er själva).
Den bjöd jag på. Man ska leva farligt.
Annars?
Tja, jag har fått lite mer råg i ryggen känns det som. Då jag ju är på väg mot total succé eller total misär så slår det hela till. Dvs, att det bara är att köra. Att man ska vara stolt över sig själv, sin förmåga, sin kunskap. Och om medelmåttor, samhället, bongo-Kurt inte hajar det, ska man aldrig-aldrig-aldrig ge avkall på vem man är. Man ska vara sig själv.
Det är min nya, icke-fega, drivkraft.
Toppen på Öppet Hus idag. Nytt folk, gammalt folk. Folk som var där kort, folk som var där hela tiden. Alla var nöjda och glada när de gick. Och det gör mig nöjd och glad också. Jösses vad MacLabbet behövs i Örebro, på NBV, på Jordgatan, i A-huset.
Ännu mer folk och jag behöver en assistent (gärna någon från The Swedish Bikini Team, he-he).
Jag jobbade en och en halv timma extra, sådant tryck var det. Och jag kan ju inte sluta när folk är intresserade av hur saker och ting fungerar, glada över att skapa med sina Apple-prylar. Jävlars att jag inte har procent från det där stora stygga företaget Apple, gaaaaaa!
Ja, äh, åt mat sedan, och nu törs jag inte skriva mer, för då blir det nog för långt för Kalix (Mats L) och om han blir förbannad, då vill jag inte vara i krokarna.
PS: Fick höra en grej under kvällen som kan få nämnda Kalix ovan att självantända, så det håller jag också för mig själv, då jag ju vet att han är en av de få stammisarna på min blogg här.
PPS: Tydligen lirar Jojje Wadenius på torsdag här i stan, han jag intervjuade för ett och halvt år sedan i Jordradion.
Här kan man lyssna på det snacket med honom och mig: HÄR!
Tut!
/Mats
Att inte veta hur man ska skriva bloggen
Så här fungerar jag. Jag skriver rubriken på mitt inlägg innan jag skriver själva blogginlägget. Det är galet, men så är det. Ändrar aldrig. Har ett slags hum om något jag vill skriva sedan blir det som det blir.
Låter bokstäverna forsa från hjärnan ut i fingrarna. Oftast gör jag lite syftningsrättningar efter att jag just lagt ut bloggen. Men annars är den som det flöde det ska vara. Ibland missar jag någon bokstav så ”det” blir ”de” och då måste jag ändra, fylla i efteråt, för det fixar inte WordPress stavningkontroll. Ja, och hur fanken skulle ett program veta vad jag vill skriva? Nä, just det.
Torsdagar är en av mina vassaste i veckan. Då har jag att göra inom folkbildningens område.
Idag kom det nio (9!!!) nya personer till min klockan 13.00-cirkel om att hantera Maccen. Jösses. Det börjar hända grejer, verkligen. Vi hade några kul timmar. Det var bland annat folk som var musiker och diggade upplägget med Garageband, ljudkort, gitarr, förstärkare och allt det där jag håller på och finslipar ännu mer under söndagarna framöver. Men också de som var inne på att redigera digitalvideo. Polaren Johnny kom också med det där gänget. Supertrevligt.
Och så hade jag någon timmas rast, då jag drog hem och tryckte i mig råg-rut med ost och blåbärssoppa.
Så dags för ännu en ny kontakt. Ska köra en bloggkurs mot en annan stad, via det interaktiva, dvs över nätet. Tok-kul! Ha-ha.
Så Öppet Hus, Hon och hon och hon och han och han och flera kom. Det här känns bra. Det jag håller på med börjar sprida sig, mer och mer, som det ska vara. Mun till mun, det är så man bygger en verksamhet. Ja, och också enda sättet att att PR-a vad jag/vi hålls med. Så, nöjda besökare, ger nya besökare. Bra för självförtroendet där.
Kom på en massa coola skills med Pages tillsammans med en kvinna, vi garvade bägge två åt hur fränt det var (hon är ny Mac-böna). Och jag gjorde nästan inget, det bara funkade som hon ville att det skulle vara. No more Word där inte, he-he.
Så efter sju raka timmar i MacLabbet så kunde jag låsa igen och larma på och gå ut i vintern.
Det är läskig snö nu. Precis på gränsen till att de ska ploga. Cyklar man så klistras det där upp på hjulen så att det blir toksegt och tungt att cykla. Man skulle ha blåslampa på framskärmen.
Gick ner på lokal och besökte bekanta. Det var trevligt, förutom att vissa människor får för sig att gå ut 20 stycken, klä sig i frack och gå till samma lokal och så ta över ljudet totalt genom att sjunga sina jävla kör-student-vi är bäst-sånger. Jävla förorening. På riktigt.
Om jag vore betongborrare skulle jag köra igång maskinen och låta alla beundra vibrationerna och oljudet, vare sig de ville det eller inte, det är samma grej.
Folk som förorenar omgivningen, oombedda, kan dra åt helvete! Om ni nu gillar att dominera ljudet genom er sång, gå till er sånglokal. Jag och andra har inte bett om er ljuddominans, hur jävla bra ni än sjunger. Pack!
Det räcker, apskaft! (Funderar på att vidta preventiva åtgärder för framtida egoister. En tuta kanske. Biltema, här kommer jag. En sådan där de har på fotbollsmatcher. Jeep, en sådan ska jag köpa.)
(Det är okej att sjunga ”Ja må han/hon leva” om någon fyller år. Men bara EN GÅNG!)
Folk har ingen klass. Så är det bara.
Nåväl. Är hemma. Det är syndig tid (anteckna, belackare). Men det gör inget. Kan lyssna på musik, se film, skapa. Natten är kreativitetens nav. För mig, inte för alla, men för mig. Respektera det.
I morgon, under fredagen, då ska jag och min kollega städa MacLabbet. Det är dags att göra riktigt fint.
Ja, vafanken, det här får räcka för nu. Mig bloggar. Audioboo har bangat ur. Då blir det text. Men jag tror det är nyttigt för min hjärna.
Rock on!
/Multimats
Äh, lite Supertramp då också (texten under, jävla bra text också, säger mycket):
En natt mot fredagen, lite text och bildrapport
Känner mig skrivarsugen. Och, som en unge i trotsåldern, vill jag inte bara gå och lägga mig. Natten är dagens mor och allt det där. Det är nu sådana som jag är på verklig topp. Mörkret, tystnaden, lugnet. Fantastiskt.
Idag har jag garvat lite åt mig själv. Vilken förmån jag har. Jag känner folk från tamejfan hela jordklotet. Och vi har det trevligt och garvar och diskuterar (och så skapar de grejer på dataapparaterna).
Fatta, idag garvade jag, och skapade, med folk från Bosnien, Mongoliet, Ryssland (Tjetjenien egentligen), Somalia, Tyskland och en från Örebro, ha-ha-ha.
Alla är lika knasiga som jag, garvar åt samma prylar. Fatta när jag måste, med HÖG röst och auktoritet, säga åt två rysktalande att DET ÄR SÅ HÄR DET FUNGERAR, fast de vill att det ska fungera på annat sätt med Google, ha-ha-ha. Och de är med på noterna, ger sig till slut, och hajar att jag fanimej vet bättre, ha-ha.
Det är en gåva att få köra Öppet Hus och cirklar. Det är det.
Ville bara säga det.
En fd elev till mig, Mattias, gjorde en pryl i det fria (gratis) ritprogrammet Blender som han la ut i kväll. Jag lägger ut den här. Han har hållit på många år med det programmet. Jag har inte lärt honom något om hur man gör för det kan jag inte, men han har varit tokintresserad sedan jag var hans klassföreståndare. Fatta hur duktig han blivit. Jag blir glad. Steve Jobs. (Nu snor jag den utan tillstånd, he-he, klicka blir den större och man ser arbetet, woff!):
Vet inte hur man toppar detta. Kommer bara att tänka på Bob Marley (och jag är ändå bluesare i botten). Längst fram i den gamla fabriksbyggnaden i Paris där 1977. Där stod jag nog, ha-ha. Kommer ihåg den blåa kostymen, rullarna i frillan, brudarna till höger (1 minut):
Fast, nä, det där var nog inte samma ställe. Minns inga TV-kameror, det var mer slummigt, äh, det var i samma veva då i ”jallafall”.
Ja, och i morgon, fredag, så har jag en träff halv tio, må jag komma upp, det måste jag (inte med någon brud eller så, men ett möte då). Viktiga grejer, för mig.
Rocka rolla!
/Monko-Bill
Förutom annat gjorde jag en Dogma-film idag (utlagd här)
Ja, detta var en fredag då jag fick sova hela natten. Alltså natten till fredag. Det var finemang. Och bla-bla-bla.
Snackade med Baggo för några dagar sedan. Frågade om det var okej att jag ”filmade” när de packade ihop sina prylar för att åka och spela med Tommy Moe (deras tvåmannaband). Visst fanken var det det.
Så Tompa ringde och sa att de skulle träffas vid replokalen 20.00.
Jag tog mig dit. Filmade (testade min nya mikrofon och allt). Och så drog de iväg. Nej, jag ville inte filma själva spelningen. Allt var som en slags test till mig själv.
Kom hem och slängde över 700 sekunder film på min datorapparat.
Under kvällen hamnade jag på mitt externa vardagsrum. Satte mig vid Kent, en lirare jag känner, och hans polare, en folkpartist. Jag hade ett och annat att säga om Björklund som han väl inte höll med om, men det gjorde inget, för vi var vid gott humör bägge, ha-ha.
Mot slutet kom Bagari in, han hade spelat klart och vi satt och ljög, alla fyra, om viktiga grejer. Det är så här en schyrre kväll ska vara. Bra diskussioner med trevligt folk.
Så blev det stängt. Och jag cyklade hem (Baggo tog taxi).
Kom hem och började det jag tycker är mest spännande när man gör rulle, alltså inte att spela in den, utan att klippa den. Fast allt hör ihop, förstås.
Känner mig hursom nöjd. Kolla:
Så, sju minuter Dogma efter att jag klippt och rensat och fått det som jag vill. Här är det (och inte en enda ton från musikerna). Äh, ni fattar om ni kollar. Tjosan!
Ljudblogg: om min slags dag för nu kör jag
Äh, kan lika gärna lägga in min video här som jag spottade ut på fejan nyss, he-he:
Dagens andra inlägg på min egen lilla bloggis
Det är på morgonen. Men jag har just gaggat med min polare Kalix, via datorn. Jag är i frän extas över hur det funkar. Jag har alltså ställt in det så att om någon ringer mig på min iPhone, till mitt telefonnummer och jag inte svarar på två signaler så tar Maccen över och jag kan svara och prata över datorn istället, ha-ha.
Ja, jag kan också ringa andra från min dator. Så fräsigt. Och naturligtvis trådlöst.
Nya iOS 8.1 och OS X Yosemite är faktiskt fränare än någonsin. De närmar sig varandra, telefonoperativet och datoroperativet. Bara att spotta bilder eller filer till Maccen från fånen utan några konstigheter. Smacka på och ta emot bara.
Ska inte tjata, men jag bara garvar, åt det, och mycket annat som bara fungerar enkelt och snabbt.
De här nya hybridfåglarna, som parat sig med någon slags apa, skrämmer mig lite. Jag kör inte med fågelbord på balkongen längre.
Har tokstädat i köket idag, jaja, i natt då, också. Har en del kvar att fixa men känner mig mycket nöjd med att jag fått till det så pass som det är nu. Ska fixa i skåp och grejer, men inte nu. Snart är allt kliniskt okej, som jag vill ha det. Detta har legat efter alldeles för länge.
Men, jag känner mig stolt. För det är ett slit, och jag har äntligen kommit loss.
Jädrars vad det blåser ute. Lite höststorm. Men det är okej. Tycker nog att folk fjattar lite väl om vädret ibland. För blåsigt, för varmt, för kallt, det måste vara något fel. Jag är så gammal att jag kommer ihåg att så har det alltid varit. Vissa somrar har varit iskalla, andra tokvarma, och samma för vintrarna.
Därmed inte sagt att vi ska skita i miljön och förbränning av ditt och datt, eller ens hugga ner alla träd. Men mer att det är, och har alltid varit olika år från år.
Har en förfärlig hosta. Hoppas den ger med sig. Har ont i hela överkroppen. En torrhosta som är förjävlig. Ibland får jag rejäla nysningar, de är sköna, i jämförelse.
Äh, okej. Dags att krypa till kojs och vänta på att idioterna längst ner ska börja borra så jag inte kan sova. Det där gamla utrymmet som innehöll Systembolaget är ett jävla skitställe. De höll på att ta mig av daga när de gjorde om det till ett gym, borrade som idioter ett halvår. Nu håller de på igen. I ett par veckor nu. Känner galenskapen.
Rock on!
/Multimats