Alla inlägg av matsb

Och här bodde jag

Tack vare nätet får jag reda på att Sveriges första rejäla höghusbrand hände i Västerås 1962 (jag är från Västerås). Att den skedde på Rekylgatan (jag har bott på Rekylgatan) och att numret var 6!
ARghhhhhh! Vadå, hallå!!!! Det var ju där jag bodde!

Fast, i och för sig 20 år senare än branden, men ändå. Att få veta detta nu, 30 år senare än jag bodde där ger mig stora snurren. Räkna fyra våningar neråt, där, på nionde, i mitten, till höger, svart fönster, där hade jag min första lägenhet.
Okej, alla klarade sig den gången, tack och lov, men ändå. Kunskap är makt, men också ett stort brrrr av rädsla. (Snodd bild av vlt).

rekylgatanbrand1962

Fredagens Kumlavisit

Åkte ju till Kumla under fredagen. Elise och Fredrik behövde lite hjälp med en äldre Mac. Och jag ryckte ut (svårt när man gillar att åka fetbåge som jag gör, haha). Gillar sånt, och gillar dem. Trevliga rackare, småbarnsföräldrar, bless them, hehe.
(Kollar man min twitter, @multimats, ovan, så kan man både se dem röra sig och höra dem säga hej.
Scrolla ner lite där och håll utkik efter ordet Kumla).

20130706-071523.jpg

Wikipedia, here I come!!!

Jag måste ta tillbaka mitt namn. Skådisen som är min namne har till och med en Wikipedia-sida som är tillägnad honom. Han finns på bilder under eget (mitt namn). Jag måste göra en egen Wikipedia. Mäktar nog inte att göra den i kväll, men det ingår i planeringen. ”Det finns bara en av oss och det är jag”, som någon sjöng förr.
Jag är äldre än den i och för sig begåvade skådespelargossen, men som äldre var jag först. Det här måste jag ta tag i.
Att det sedan finns både matsblomgren.se och matsblomgren.com och allt det där är rent bedrövligt, men beror mest på min lathet. Borde ha registrerat domäner tidigare. Nåväl, nu har jag ju i alla fall matsblomgren.nu. DEN ÄR MIN!

Att håna en gitarr-lirare

Jag kan inte rå för det. Hade att göra med honom redan på 80-talet (annan story). När Staffan sedan, för tio år sedan, blev lead-gura-player i Sven-Ingvars kunde jag inte låta bli att retas. Så fort jag ser honom high-fajvar jag och utbrister glatt: -Sten och Stanley är störst, fanken vad ni är bra! (Vilket retat honom till gallfeber genom åren, de har alltid varit konkurrentband).
Idag kom han dock och klämde mig över ryggen och garvade samtidigt som han utbrast: -Sten och Stanley, va!!? Så gick han vidare.
På sin väg tillbaka mot mig filmade jag mitt fortsatta hån. Det blev till handgemäng. Här ser ni, från min ajfån (Bengt Cassidy som han kallar mig var mitt artistnamn förr, hehe):