Kategoriarkiv: Tråkigheter

Dagens andra inlägg på min egen lilla bloggis

Det är på morgonen. Men jag har just gaggat med min polare Kalix, via datorn.  Jag är i frän extas över hur det funkar. Jag har alltså ställt in det så att om någon ringer mig på min iPhone, till mitt telefonnummer och jag inte svarar på två signaler så tar Maccen över och jag kan svara och prata över datorn istället, ha-ha.
Ja, jag kan också ringa andra från min dator. Så fräsigt. Och naturligtvis trådlöst.

Nya iOS 8.1 och OS X Yosemite är faktiskt fränare än någonsin. De närmar sig varandra, telefonoperativet och datoroperativet. Bara att spotta bilder eller filer till Maccen från fånen utan några konstigheter. Smacka på och ta emot bara.
Ska inte tjata, men jag bara garvar, åt det, och mycket annat som bara fungerar enkelt och snabbt.

IMG_5494

De här nya hybridfåglarna, som parat sig med någon slags apa, skrämmer mig lite. Jag kör inte med fågelbord på balkongen längre.

Har tokstädat i köket idag, jaja, i natt då, också. Har en del kvar att fixa men känner mig mycket nöjd med att jag fått till det så pass som det är nu. Ska fixa i skåp och grejer, men inte nu.  Snart är allt kliniskt okej, som jag vill ha det. Detta har legat efter alldeles för länge.
Men, jag känner mig stolt. För det är ett slit, och jag har äntligen kommit loss.

Jädrars vad det blåser ute. Lite höststorm. Men det är okej. Tycker nog att folk fjattar lite väl om vädret ibland. För blåsigt, för varmt, för kallt, det måste vara något fel. Jag är så gammal att jag kommer ihåg att så har det alltid varit. Vissa somrar har varit iskalla, andra tokvarma, och samma för vintrarna.
Därmed inte sagt att vi ska skita i miljön och förbränning av ditt och datt, eller ens hugga ner alla träd. Men mer att det är, och har alltid varit olika år från år.

Har en förfärlig hosta. Hoppas den ger med sig. Har ont i hela överkroppen. En torrhosta som är förjävlig. Ibland får jag rejäla nysningar, de är sköna, i jämförelse.

Äh, okej. Dags att krypa till kojs och vänta på att idioterna längst ner ska börja borra så jag inte kan sova. Det där gamla utrymmet som innehöll Systembolaget är ett jävla skitställe. De höll på att ta mig av daga när de gjorde om det till ett gym, borrade som idioter ett halvår. Nu håller de på igen. I ett par veckor nu. Känner galenskapen.

Rock on!

/Multimats

 

 

En låt live med vännen Bo som lämnade in i fredags (från vårt band)

Jag lägger ut den här stillbildsvideon i min blogg. En fin mollblues. Fick låten från Bela igår. Det är vi, jag, som lirade med The Blue Pearls 1986 i Västerås, (bodde i Örebro då, med mina nya vänner i bandet och turnerade tillbaka till Västerås, fränt, det).

Tycker mig höra Wåfflan tjoa på slutet.
Nåväl. En fin låt som Bela har skrivit text och musik till.
Den andra gitarristen i bandet gick tyvärr bort också för tidigt. Allt är för tidigt, när det gäller tråkigheter och sådant.
Men vi, vi hade kul då, och garvade mycket allihop!

People (Text/musik : Bela Svärdmark)

The Blue Pearls:
Bo Malmström – sång
Bela Svärdmark – gitarr
Jan Axelsson – gitarr
Mats Blomgren – bas
Leif Samuelsson – trummor

Livet tickar vidare, och Bosse var en rolig rackare, som jag har goa historier om, jag tar någon annan gång.

Sitter vid min datorapparat och slänger ut bild och ljud och film här och nu!

I sommar har jag kört det mesta via min iPhone. Men nu har jag fått spel och sitter vid dataapparaten. Så här kommer bilder, ljud och video från, ja, idag. Bara att njuta.

OBSERVERA! Bilderna nedan har mycket högre upplösning än här, klicka på dem typ två gånger och ni ser dem, som de ska vara, alla detaljer!!!!

Börjar med 1.30 lång video med Bagari och Moberg från Naturens Hus. Ni som följer mig på fejan och Twitter har redan sett den, men den behövs här också.

Sedan kanske lite bilder, ja, jo, så gör jag. Ska ladda upp dem, från fånen, vänta… och ljud.

Så, jag börjar med denna bild:

image

The real Åkesson åkte förbi Biskops under eftermiddagen, med den där bussen. Vilken jävla bild. Klicka så ser ni bättre. Och visst är det lurigt med de två Musse Pigg-öronen han har, (punkterna ovanför skallen) och det bredbenta. Jösses. Massa snutar i Örebro hur som helst, och det var inte Örebrosnutar, de var från Göteborg och Stockholm och allt. Jösses vilken livvakt denna lirare har. Och jag betalar detta, samtidigt som människor tigger på våra gator och de här neonassarna cashar in tack vare att våra 10 procent hönsknullare röstat in dem i riksdagen. Jösses!!

image

Klockan 18.00 nu under fredagen kommer vi att lira blues på Örebrobryggeriet, det som ligger vid I3:s gamla område. Känner bryggaren och klagar på deras jävla tjära. Men skit samma. (Alla är välkomna dit, det blir lite tal och musik, blues med mig och Baggo och Öre Brors brorsa (Samla Mammas Manna med flera band) och Björn och Timo, och vi minns Öre Bror som den lirare han var).
Han hamnade i plurret där brevid sin båt en morgon (andra skeppet från vänster på bilden) och hade inte gälar. De hittade honom 10 timmar senare och då var det slut på poesi och annat. Öre var en cool lirare.
Jag ska prata lite om honom i morgon och spela upp lite av det han gjorde med oss i Jordradion förra året.
En bra lirare, som drog till de sälla jaktmarkerna för tidigt. Mycket sådant denna sommar. Tyvärr.
Jag tog bilden när jag cyklade ut till Naturens Hus nu i eftermiddag. Hans husbåt såg inte välskött ut längre. Naturen tar ut sin rätt.

image

Och därute, vid restaurangen på Naturens Hus så lirade Tommy Mo. Det vill säga, Anders Moberg (Randig) och Tommy, the man, Bagari på gura och lead-singing.
Lägger ut en mp3:a här på en hel låt och lite till, video från det hela med rörlig bild och ljud finns ju redan ovan. Det här är andra låtar:

Tommy-Mo-140814     

Tja, och så cyklade jag hem och det var för sent att repa (ska repa när jag skrivit klart det här, hörlurar och bas utan stärkare).

På Biskops i kväll så fastnade nya unga gossen Sebbe i stål, och jag tog kort på det (finns redan på fejan, men min blogg ska ha allt, och det bästa):

image

Okej, fet-matsblomgren har nu bloggat via tangentbord. Gillas eller hatas? Skit samma. Tror jag skippar ljudbloggen i natt. Fick ju med det mesta här nu.

Annars träffade jag Wiberg, vi ska köra igång Jordradion igen, om några veckor.
Så.
Nu är jag färdig. Tut.

En sorglig dag med vän som tydligen gått vidare till andra dimensioner

På söndagseftermiddagen ringde Bagari mig. Jag skojade hårt direkt och blä-ade, eftersom han genom att ringa sabbade min Quizkampen-tävling jag höll på med i telefonen. Det var hans fel att telefonsamtal vinner över spel, som man måste lösa på tid, annars får den andra poängen.
När vi var klara med det dravlet (vi brukar dravla och barnsla oss) så berättade han (hans egentliga ärende) att en polare hade gått bort. Dött. Försvunnit från möjligheten att gagga och snacka med.
Det blev ett kort samtal. Vi var nog lite vilsna bägge två. Vadå död?

Han hade läst det på Facebook. En kompis hade skrivit på hans wall, alltså han som gått vidares sida.
Ett tag tänkte jag att det här måste vara ett misstag. Men sedan blev jag riktigt ledsen.

Nu är det natt mot måndag, jag har kollat kommentarer och inlägg på nätet, och ingen har meddelat något annat, så jag antar att det hela tyvärr är sant.
Det var poeten, han som jag gaggade med för någon vecka sedan bara, och frågade om var hans husbåt fanns (tredje sista båtplatsen vid småbåtshamnen i Örebro, vid Svartån, jag hade stående inbjudan). Han som plåtade och filmade mig och Bagari när vi lirade vid Gamla Teatern i början på Juni och la upp på nätet.

Det var på nyheterna i lokalblaskan i lördags. Man hade funnit en manskropp i Svartån, ungefär där han har sin husbåt, bredvid Naturens Hus. Ingen visste vem det var. Ungefärlig ålder och kläder hade man gått ut med.
En sådan där nyhet man tänker att det var tragiskt och sedan struntar i vanligtvis.

Han la ut bilder från fredagskvällen från sin husbåt, verkade ha det mycket trivsamt. Och jag vet inte vad som hände, men jag kan tänka mig att om man snubblar och slår i huvudet och ramlar i vattnet och ingen finns i närheten, då blir det så som det blev.

Han var från Eskilstuna, och brukade alltid jäklas med mig för jag är från Västerås, och jag jävlades tillbaka. Vi frekventerade samma pubar sedan förra seklet. Och han var nästan alltid på de fåtal spelningar jag går på (livemusik).
Han bytte namn via patensverket och fick registrerat det, och tatuerade in det på armen, Öre Bror. Det var till och med artikel i tidningen om det och jag garvade då.

När Göran och jag startade webradio, Jordradion, 2013 så tog vi med honom som vår ”Hovpoet”. Han skulle försöka skriva ett poem, en dikt om sådant som hänt eller händer lokalt.
Det där gjorde han några program, men sedan tyckte han att det kunde vara nog. Vi gillade hans inslag.

I natt har jag letat reda på en bild jag tog av honom i slutet av april 2013 och även klippt ut hans första avsnitt som poet i Jordradion (den dagen). Det handlar om hans kära Svartån, och han pratar om Andy, hans and, som kom varje år och var hans kompis på sin husbåt (han bodde vanligt också, annars).

Han var en fräsig lirare, Öre Bror. Glöms inte. Jag kände honom lite, och det var en ära, samt trevligt. Är glad åt våra gagg och gnäll. (Klicka på bilden för att se den större).

orebror-varen-2013

Cirka sex minuter med hans debut i Jordradion. Man får en bild av mannen, myten, poeten:

2Orebror-fr-april-2013-Jordradion-1     

Här är vårt sista fejangagg, som jag hittade nyss:

Skärmavbild 2014-06-30 kl. 04.08.19