Äh, en dag igen. Det regnade. Bestämde telefonledes att göra lite video med Bagaris musik. Det blir ball.
Åt under kvällen det som var kvar av vita bönor i tomatsås, bacon och prinskorvar (tillagade detta i elektronugn).
Gott.
Som förrätt strimlad vitkål och tillika morötter. Inköpt i påse på ICA.
Så kollade jag TV. Skärpa.
En dokumentär om dårarna som kraschade ekonomin senast i staterna, och naturligtvis inte fått betala för det. Det gör vanligt folk.
Tror att främlingsfientlighet och rasism finns och underblåses så att folk inte ska bry sig om de verkliga skurkarna, rånarna, som bara fortsätter. Inga konsekvenser där inte.
De som är drabbade kan ju alltid skylla på någon annan svag och utsatt.
Fy fan vad vi folk är dumma i huvudet!
När jag gick från Biskops tog jag detta självporträtt i den stora spegeln på muggen.
Jag skriver på min ajfån igen, via blåtandstangentbordet. En njutning. Det går snabbare från huvudet till fingrarna då.
Idag fick jag hämta nya boxen, nya modemet och hela fadderittan. Höll på och svettades apa i tre timmar, så fick jag allt att fungera.
Säger bara jösses, vilken bildkvalitet jag har nu på min 42-tums TV-apparat. Den är platt, och kostade inte många stålar, bara det, ha-ha, fast ny.
Det nya modemet tar hand om min dator, min ajfån och Apple-TVn.
Det är inte klokt hur bra allt fungerar, och vilken skärpa det är på bilden. Ja, jag är salig.
Har massa filmkanaler, och HD-kanaler, samt Netflix med tokbra kvalitet. Det känns som ett nytt årtusende. Ja, jag vet, jag är fjölig nu, men jag diggar.
När allt var inställt och jag var kände mig manlig och nöjd med att ha fixat allt, så handlade jag, för jag blev sugen, av någon skum anledning jag inte begriper själv, vita bönor i tomatsås, prinskorvar och bacon.
Detta tillagade jag i min radioaktiva ugn. Det smakade himmelskt, ahhhhhhhh (dräggel).
Kollade fantastisk dokumentär från Danmark om folk som var på hem för att dö. Den var tokstark. Rekommenderas. Och, ja, jag grät.
Kollade även västernfilmer, deckare från förr. Jävlars vad nostalgisk man är, egentligen.
Lite töntigt kanske, men äh, skit samma, jag står för vem jag är, hur jag är.
Sedan ner till Biskops. Sista timman, varav första halvtimman är beställningsbar. Satt och gaggade med Lorrden, LG, fd eleven Danne och Åsas syrra (som är med på bild här nedan).
Och bara för att WordPress nu blivit uppdaterat (det bloggverktyg jag använder här) och skryter om hur lätt det är att lägga upp video här, så gör jag det med, bara för att kolla kvaliteten. Alltså länkar jag inte in från tuben, utan lägger ut rätt av här. Någon eller några tester.
De stängde och jag cyklade hem.
Det är fortfarande sommar. Jag är fortfarande på. Dra åt fanders alla dumskallar, jag härskar! Tuuuuut!
Gjorde inte mycket vettigt under dagen. Slöade. Väntade in katastrofen med åska, som aldrig kom. Det var bara varmt som fanken (fast sommaren skulle vara slut, som de sa, de där som vet).
Åt potatis och torsk, med smör. Hade egentligen köpt dillsås från ABBA, men lukten på det hela fick mig att hälla bort den förpackningen.
Slösade bort ännu en dag. Jag gör det hela tiden, och det mår jag dåligt av. På riktigt.
På kvällen gick jag till mitt vanliga ställe. Gaggade med bekanta. Fick en teckning av en ung flicka kring 20 bast, som föreställde mig, vilket jag tackade för (yngre syrra till en böna jag känner som också är ung, ha-ha). Sådär ser jag mig själv, på bilden. Till och med rebus på mitt namn, och mina två favvobira, ha-ha.
Äh, jag har kul polers i alla åldrar, så är det bara. (B:et ska inte vara med i rebusen, det blev fel när hon tecknade, berättade hon…)
Okej, nu är jag på gång igen och skriver på ajfånen med mitt blåtandstangentbord från Äpple.
Som vanligt såsade jag bort söndagen med att kolla TV när jag väl vaknat. Nu har jag ju i och för sig en viss orsak eftersom jag har så snygg ny stor jävla platt-TV, ha-ha, men ändå.
Alltså, jag erkänner, jag fixar inte när det är för varmt. Bäst att sitta och glo hemma, inne.
Vid åttatiden tog jag ut bågen och åkte en runda i alla fall. Med nya kevlarbrallorna som är svalare, och starkare än de varma läderbrallorna jag kört med tidigare.
Upp mot Fellingsbro (fantastisk hojväg, vilka kurvor, arrghhhhhh, toknjutning).
Efter någon mil tar jag till vänster och kör sedan någon mil på grusväg. Då går det inte fort, 30-40 som mest, oftast långsammare. Massa hål och grus, inget för en fet hoj på 350 kilo plus min vikt. Nästan inga glidaråkare vågar åka på grus, men jag gör det. Det är helt fantastiskt att dra upp visiret och lukta på skog och natur, sittandes i en brummande fåtölj. På riktigt.
Folk var trevliga och hejade, de som gick med hundar, de som gick sina promenader. Närkingar kan vara vänliga.
När jag efter någon halvtimma kom till en asfalterad väg där man kunde köra 100 knyck blev jag skraj. Jäklar vad fort det gick, det kändes inte klokt. Och vid Lången är det 70. Tyckte det var lite fort också. Så van man kan bli att åka toksakta på grus, ha-ha.
Drog tillbaka till stan efter någon timma. Tog en kaffe på Biskops. Gaggade lite med Freddan, hejade på Sofia och Jempa och några andra. Sedan åkte jag hem och körde grönsaker (bland annat ärtor) i Bull-TVn och en bit fryst torskfilé. Det var mäktigt gott, med lite smör.
Sedan gav jag mig ut i nattet till Stora Örebro. Där fanns Martin och Alex, som blivit ett kärlekspar, ha-ha, och Aje och Hanna, som är ett kärlekspar också och några andra. Vi gaggade och garvade, och Alexandra tog den här bilden på mig och Hanna. Ser ut som hon slickar på min iPhone, he-he.
Ja, så stängde de, och vi gick hemåt i natten åt samma håll några stycken, och jag satte mig på balkongen. Nu har jag skrivit klart. Tut!
(Just det, min vän Bagari fyller 50 idag, hurra för honom, fast han är ju på resa).
Råkade trycka iväg innan jag skrivit något. Om ni följer mig på Twitter så fattar ni. Nu gör jag ett nytt försök.
Dagen till ära så skriver jag från ett Appletangentbord, med blåtandskoppling, till min iPhone. Funkar kanon (förutom att jag ”tröck” fel nyss med fingret på skärmen).
Det är söndagsmorgon och det känns kul att trycka ett riktigt tangentbord igen.
Jag fick under fredagen koll på nya TVn och allt. En snubbe på comhem fixade det hela över telefon, så jag nu har alla kanaler. Dessutom ska jag få ny dosa, så jag kan köra HDMI-sladd från den och få ännu bättre kvalitet. Detta till endast 20 spänn mer i månaden. Kanon.
Fick också ett SMS från Telia, där jag ju har min iPhoneuppkoppling. Jag hade överträtt min månadsförbrukning. Vafan? Okej, jag satt hela natten och kollade Netflix och annat men ändå…
Det visade sig då att jag inte är så smart som jag trodde. Jag trodde att jag körde från min wi-fi, till min iPhone, till Apple-TV. Men icke, jag körde från min 3G till TVn och in i nya platt-TVn. Suck. Okej, Och, jag undrar hur man kommer undan detta?
Fast det är skit samma. Får ny trådlös av comhem och hela rubbet, så det fixar sig. Grejen är att det blir KANON-kvalitet via nätet på nya TVn, haha.
Under fredagen så missade jag nästan tvättiden. Men det gick bra. Utnyttjade det hela till att dra till Dressman för att köpa strumpor, t-shirts och kallingar.
Flickan bakom disken hjälpte mig. Hon var trevlig. Gick väl på en 800 spänn, vet inte hur det kunde bli så dyrt, men det är bara att gilla läget.
Eftersom jag hade tio minuter kvar innan tvätten blev klar så klev jag in i blomsteraffären vid Stortorget.
Berättade att jag hade två krukor kvar på balkongen och 40 liter jord. Vad ska jag göra? Det är ju augusti nu?
Hon sa åt mig att ta det lugnt om jag inte ville ha tantblommor. Om ett par veckor kommer det höstväxter. Så då tar jag det lugnt, och väntar.
(Wow, känns som jag bloggar igen, på riktigt, och, det blir en video lite längre ner från i kväll, så ni vet ni som orkat läsa så här långt).
Äh, ok. Lördagen då? Ja, jag var hemma, vad kunde jag annars göra? Det är för varmt för mig. Vattnade mina växter på balkongen och njöt av min nya platt-TV. Jösses, Snobbar som Jobbar, MacCloud, serier från ungdomen på TV4 Guld. Jag blev rörd.
Träffade Stäng-Roffe och Diana och deras lilla avkomma på ICA. Fanken vad snygga de är alla tre. Och bäbisen bara garvade. Där var en äkta lycklig familj.
(Det här är så cooooolt. Ett tunt Appletangentbord med blåtand och så iPhone 5 med WordPress egen app som jag skriver i. Tokfränt. Sorry kom ur fas här…).
Lagade till en stor potatis i Bull-TVn, och så vispade jag ihop fiskbullar i hummersås med grädde och kaviar, stoppade in det, och nukade det med. Gudomligt gott, och nyttigt.
Mer TV.
Kollade in någon dokumentär med Beyonce, ha-ha. Bara det. Fast hon verkar lite okej, lite bluesig.
Sedan, det här är värst. Jag kollade Sjätte Sinnet. Den med Bruce Willis (som jag, skryt, såg live hos Letterman i New York 2000), där han är död men inte fattat det ännu. Mycket bra rulle. Dock, jag drog bort ljudet och körde John Coltrane i hörlurarna med Spotify.
Dubbel effekt. Så vackert. På riktigt!!!
Så envisades klockan med att bli nästan ett, så jag cyklade ner till Biskopen. Satt själv ett tag, andades, njöt, pratade med den asiatiske vakten som alltid tar upp att han är därifrån, he-he, men blev sedan nerlockad att sitta med folk jag kände, personal, unga brudar, dårar, polare. Ja, man ser ju på filmen nedan.
Träffade Micke, kollegan från Tullis också, alltid roligt när han kommer tillbaka hit från det där jävla Tjockholm han bor i nu, he-he.
Nu kan jag köra, äntligen, Netflix, Svtplay och annat via min iPhone till nya TVn med god kvalitet. Hahahaha.
De där sunkkanalerna som TV3 får jag försöka fixa i morgon. Ettan, tvåan och fyran sitter som spett.
Trägen vinner!
(Obs snusdosa som referens till höger, nertill, i bilden), Tjooohooooo!
Pust. Jag tog steget och köpte mig en modern TV äntligen. Och Apple-TV så jag kan köra upp allt från iPhonen också. Välkommen till rymdåldern Mats!!!
LG (polaren) var vänlig att skjutsa och ge råd. Och tänka sig, paketet platsade i baksätet precis, haha.
Okej, en stilla folkis på balkongen och svalka ner mig lite innan jag sätter igång med tekniken.
Nu jädrar…
Igår, eller i förrgår då, så tog jag mig en tur på min motorcykel. Ville göra lite hojfilm. Sådant är uppiggande på vintrarna, bra att ha när man sitter hemma och surar.
Hur gör jag då? Okej, nu ska jag berätta, fast just denna inte blev bra rent filmiskt. Den sög.
1. Jag tejpar fast min iPhone 5 på visiret, längst ner. Utanför och innanför, som ett u med tejpen. Det funkar kanon (kan inte plåta det eftersom jag ju har iPhone-kameran tejpad, äh…). Jag kommer dock inte åt köra-i-gång-knappen när det är färdigtejpat, så jag måste sätta igång filmningen innan jag tejpar sista sidan. Vi snackar silvertejp här, the King of tejp. Därför lite krångel på filmen nedan i början.
2. När jag gjorde detta senast, för ett par år sedan, märkte jag att vinden sabbade ljudet när jag kom upp över 40 km i timmen. Det där har jag lurat på. Så nu silvertejpade jag nederdelen av min iPhone som gick ut ungefär en centimeter framför mickarna för att ta bort den onda vindens ljud.
3. Så körde jag iväg. Bildkvaliteten är kanon, ljudet är kanon (förutom när jag vänder mig åt höger eller vänster, då luften kommer in och brusar till det). Men, tyvärr, vinkeln var bajs, så man ser för mycket väg, och inte framåt, som man ju vill se om man kollar sådant här. Det där kan jag inte kontrollera eftersom jag inte ser, jag får gissa. Nåväl…
Jag lägger ut ändå, som en skola till de som själva vill filma sina hojturer. Det går med en smartphone, om man är smart. Snart lägger jag ut en riktigt bra rackare.
Fem och en halv minut för de som vill hänga på ändå, kanske bara för ljudet:
Jag har alltid gillat Wim Wenders rullar. Men den jag nog gillar bäst av hans filmer är Himmel över Berlin. En ängel orkar inte längre vara ängel utan lägger av för att bli människa. Han har ju noll koll på hur det är att leva som människa. Dock vill han känna varmt kaffe bränna och naturligtvis blir han kär (redan som ängel) i en cirkusprinsessa. Det är Berlin.
Här har han hittat, och kommit försent (han är ju människa nu) till senaste platsen hon varit på. 55 sekunder har jag filmat av skärmen från Netflix.
Tycker att det här är någon slags universalsanning, det han säger. Och så, ändå, hjälper han grabben med skorna.
