Det här hände väl för en 10-12 år sedan, men ändå, ett minne som förtjänar en plats i min egen blogg.
Här ser man Lorrden, Kicko, Kalix, LG, Bagari, Ny-Johan, Lill-Johan, Åsa, och en massa andra. Liraren i skägg i scen två är Björn Nordien, som inte längre finns bland oss, fotograf och en skön lirare. Ja, äh, kolla på taskig kvalitet, direkt från Kalix trädgård. Antagligen bara för de närmaste beundrarna, men äh, här är den, typ, åtta minuter. Det ingår musikinslag. Tut:
Kategoriarkiv: Förr
Musikvideo från min mobil som fanns innan iPhone
Slurkar i datorn. Kollar gammalt och göttigt. Hittar den här. Med Baggo, Ulfven, Marcus, och så många andra polare. På Olaigatan. Skitdålig kvalitet, men man hajar ändå. Formatet var .gp och jag var tuff som hade det i min hypermoderna Nokia-mobil, som var dyrast och fränast när jag köpte den.
Har flera videosar från den festen (tror Ulfven släppte en bok där, jo, det gjorde han, med en poäng han snott från mig), men den här svänger rätt skönt. Så njut i över tre minuter.
Dagens andra inlägg på min egen lilla bloggis
Det är på morgonen. Men jag har just gaggat med min polare Kalix, via datorn. Jag är i frän extas över hur det funkar. Jag har alltså ställt in det så att om någon ringer mig på min iPhone, till mitt telefonnummer och jag inte svarar på två signaler så tar Maccen över och jag kan svara och prata över datorn istället, ha-ha.
Ja, jag kan också ringa andra från min dator. Så fräsigt. Och naturligtvis trådlöst.
Nya iOS 8.1 och OS X Yosemite är faktiskt fränare än någonsin. De närmar sig varandra, telefonoperativet och datoroperativet. Bara att spotta bilder eller filer till Maccen från fånen utan några konstigheter. Smacka på och ta emot bara.
Ska inte tjata, men jag bara garvar, åt det, och mycket annat som bara fungerar enkelt och snabbt.
De här nya hybridfåglarna, som parat sig med någon slags apa, skrämmer mig lite. Jag kör inte med fågelbord på balkongen längre.
Har tokstädat i köket idag, jaja, i natt då, också. Har en del kvar att fixa men känner mig mycket nöjd med att jag fått till det så pass som det är nu. Ska fixa i skåp och grejer, men inte nu. Snart är allt kliniskt okej, som jag vill ha det. Detta har legat efter alldeles för länge.
Men, jag känner mig stolt. För det är ett slit, och jag har äntligen kommit loss.
Jädrars vad det blåser ute. Lite höststorm. Men det är okej. Tycker nog att folk fjattar lite väl om vädret ibland. För blåsigt, för varmt, för kallt, det måste vara något fel. Jag är så gammal att jag kommer ihåg att så har det alltid varit. Vissa somrar har varit iskalla, andra tokvarma, och samma för vintrarna.
Därmed inte sagt att vi ska skita i miljön och förbränning av ditt och datt, eller ens hugga ner alla träd. Men mer att det är, och har alltid varit olika år från år.
Har en förfärlig hosta. Hoppas den ger med sig. Har ont i hela överkroppen. En torrhosta som är förjävlig. Ibland får jag rejäla nysningar, de är sköna, i jämförelse.
Äh, okej. Dags att krypa till kojs och vänta på att idioterna längst ner ska börja borra så jag inte kan sova. Det där gamla utrymmet som innehöll Systembolaget är ett jävla skitställe. De höll på att ta mig av daga när de gjorde om det till ett gym, borrade som idioter ett halvår. Nu håller de på igen. I ett par veckor nu. Känner galenskapen.
Rock on!
/Multimats
Fredag, och lördag morgon (en textblogg för en gångs skull)
Japp, här sitter jag och trycker tangenter. Visst är det häftigt? Som på 1900-talet. Mina fingrar skriker efter att få ur orden från skallen, avundsjuka som de är på min käft som pratar in det mesta här.
Ska bara handla färdigt så skriver jag vidare under bilden som de tog på mig på ICA.
Idag, en dag, som ungefär typ, Farbror Melker skulle säga om han var jag.
Jag sov på min nya elektriskt uppblåsbara säng (Classe Ohlssons). Nu höll den luften. Köpte en förra fredagen, inte så kul, den läckte och lät som en rymdraket de tre gånger jag försökte blåsa upp den i natten när jag vaknade. Men, jag är inte den som är den, jag bytte och fick nu en som fungerar formidabelt. Varför jag behöver en uppblåsbar jävla säng vet mina närmsta vänner. Till er andra lämnar jag det hela som en gåta. Om ni fattar måste jag tyvärr ta er av daga.
Natten till denna natt så uppdaterade jag min Mac. Det tog tid, men jösses vilka förbättringar. Bara att spotta över dokument och bilder mellan iPhonen och Mäccen! Ha-ha. Så smidigt. Ja, och mycket annat, som jag inte ska tjata om. Endera gillar man Mac eller också inte. Jag gillar det. (Okej, en grej, nu kan man ha sin iPhone på annan plats, och svara i telefonen på sin Mac, ha-ha, ät det ni andra operativsystemvurmare).
På måndag kommer en fet uppdatering till min iPhone också. Det är så vackert. Man kan ha en teknologi som är ett par år gammal, men med ny mjukvara (program och operativsystem) så funkar det såååå jävla bra, som en ny maskin. Fast, jag ska nog göra en investering och tjacka en iPhone 6. Bättre nätverk, bättre kamera osv. (Tjacka betyder att Skaffa).
Det blev ingen Jordradio under fredagen. Hade inte hört något av Göran. Han jobbade antagligen, eller hade annat för sig. Okej. Så jag gick upp i MacLabbet och uppdaterade maskinerna där. Det var trevligt, och snackade med Mustaf, en av konsulenterna på NBV. Vi har lite sköna planer för interaktiva kurser. Bra lirare. Han blev i extas av att se vad nya Mac OS X kunde göra, he-he (gaaaa, jag kan inte släppa hur fränt det är, jag är en Apple fan boy, sorry).
Men, ändå.
Jag har startat två nya ”shower” på Jordradion. Alltså, se Jordradion som SVT 1. Där finns en mängd andra program. Jag startar två.
Är inte klar ännu. Men har tänkt. Så här. Jag kör Bluespodden. Ett program där jag lirar blues och gaggar lite mellan låtarna. Allt från rootblues till den brittiska bluesen. Jag bara kör. Ibland så kanske jag har gäster, eller folk från något band. Men det viktigaste är att få ut god gammal (ej knättofs) blues.
Sedan har jag nästa pod på gång. Den kommer att heta (i skrivande stund) Snackpodden. Där kommer jag att köra samtal med intressanta människor. Inte intervjuer, utan snack.
Bägge programmen kör jag live, utan att klippa, men inte alltid live.
Så tänker jag nu.
MIna prylar jag gör med Öppet Hus är en succé. Det kommer fler folk än jag kunde tro, och ändå är jag bara på typ tredje veckan. Detta är folkbildning som vackrast.
Önskar ni inte att ni sluppit läsa så här långt? Att det var bättre om jag pratade in det här istället? Jo, kunde tänka det.
Träffade Sonja i kväll. Hon ser ut, och är, som hon ovan. (Jaja, hittade bilden, och tycker den är jävligt träffande). Hon jobbade på vanliga stället och sa till slut åt mig att gå hem, ha-ha.
Det gjorde jag, och skrev det här.
Måste toppa med Mats-Gunnars från Stockholm:
Han finns någonstans i närheten, bara väntar på att göra come-back.
Här får ni exklusivt, som en mp3-fil, hans genialitet, samt en affisch från 90-talet då han var som störst. Ja, jag känner honom personligen:
Livet-en-dröm-2014-05-08-15.31
Tack för att ni kollade min blogg.
Nu ska jag kolla TV, eller något annat nyttigt. Finns inget jag behöver gå upp till i morgon, ha-ha. Kan sova hur länge som helst. Tut!
Kan inte sluta, inlägg 3 i natt, Göran Persson och jag, selfie-film
2002. Göran Persson besöker Rudbeck i Örebro där jag jobbar. Jag kör en sunkig selfie-film, ha-ha. Kass kvalitet, men jag hittade den i natt, måste ligga på min blogg, ha-ha.
Sitter vid datorn, kan inte sluta, nu livebilder på Steve Jobs
Ha-ha-ha. Jag har så jävla snygg dator, som fungerar så jävla bra.
Hittade just ett par bilder på Steve Jobs som jag plåtade på Keynoten i New York 2001. Kvaliteten kunde kanske vara bättre, men ändå. Jag satt där, längst fram. Jag var cooooool! Ha-ha. (De är klickbara, vissa blir lite större).
Har uppdaterat bloggen, alltså själva motorn, testar lite med bilder osv.
Black Sabbaths guralirare Twittrar, och han har ju problem med hälsan. Kollar om jag får in hans Tweet här (live). Det har ju varit en uppdatering på WordPress.
A picture of me today at Parkway Hospital with two of my favourite people, Sandra and Clair, who looked after me. pic.twitter.com/FzsoZCn4jv
— Tony Iommi (@tonyiommi) 17 september 2014
Kör nu 4.0. Vilket borde betyda att Tweeten är levande i den mån att det går att retweeta eller gilla rätt från bilden Tweeten ovan.
(Edit: Tog bort ett par bilder här 151005 på en böna från New York. Hon hade hittat det här och ville inte längre vara med. Och jag är ju artig. Det var okej bilder som frk Ingo plåtat med hälsningar till mig som den här tjejen höll upp).
En låt live med vännen Bo som lämnade in i fredags (från vårt band)
Jag lägger ut den här stillbildsvideon i min blogg. En fin mollblues. Fick låten från Bela igår. Det är vi, jag, som lirade med The Blue Pearls 1986 i Västerås, (bodde i Örebro då, med mina nya vänner i bandet och turnerade tillbaka till Västerås, fränt, det).
Tycker mig höra Wåfflan tjoa på slutet.
Nåväl. En fin låt som Bela har skrivit text och musik till.
Den andra gitarristen i bandet gick tyvärr bort också för tidigt. Allt är för tidigt, när det gäller tråkigheter och sådant.
Men vi, vi hade kul då, och garvade mycket allihop!
People (Text/musik : Bela Svärdmark)
The Blue Pearls:
Bo Malmström – sång
Bela Svärdmark – gitarr
Jan Axelsson – gitarr
Mats Blomgren – bas
Leif Samuelsson – trummor
Livet tickar vidare, och Bosse var en rolig rackare, som jag har goa historier om, jag tar någon annan gång.
Ljudblogg: Gagg om bla ny polare som dog iväg. Jävla skit
Bosse Malmström, numera i en annan dimension.
Ljud från våra spelningar kommer senare i bloggen här.
En sorglig dag med vän som tydligen gått vidare till andra dimensioner
På söndagseftermiddagen ringde Bagari mig. Jag skojade hårt direkt och blä-ade, eftersom han genom att ringa sabbade min Quizkampen-tävling jag höll på med i telefonen. Det var hans fel att telefonsamtal vinner över spel, som man måste lösa på tid, annars får den andra poängen.
När vi var klara med det dravlet (vi brukar dravla och barnsla oss) så berättade han (hans egentliga ärende) att en polare hade gått bort. Dött. Försvunnit från möjligheten att gagga och snacka med.
Det blev ett kort samtal. Vi var nog lite vilsna bägge två. Vadå död?
Han hade läst det på Facebook. En kompis hade skrivit på hans wall, alltså han som gått vidares sida.
Ett tag tänkte jag att det här måste vara ett misstag. Men sedan blev jag riktigt ledsen.
Nu är det natt mot måndag, jag har kollat kommentarer och inlägg på nätet, och ingen har meddelat något annat, så jag antar att det hela tyvärr är sant.
Det var poeten, han som jag gaggade med för någon vecka sedan bara, och frågade om var hans husbåt fanns (tredje sista båtplatsen vid småbåtshamnen i Örebro, vid Svartån, jag hade stående inbjudan). Han som plåtade och filmade mig och Bagari när vi lirade vid Gamla Teatern i början på Juni och la upp på nätet.
Det var på nyheterna i lokalblaskan i lördags. Man hade funnit en manskropp i Svartån, ungefär där han har sin husbåt, bredvid Naturens Hus. Ingen visste vem det var. Ungefärlig ålder och kläder hade man gått ut med.
En sådan där nyhet man tänker att det var tragiskt och sedan struntar i vanligtvis.
Han la ut bilder från fredagskvällen från sin husbåt, verkade ha det mycket trivsamt. Och jag vet inte vad som hände, men jag kan tänka mig att om man snubblar och slår i huvudet och ramlar i vattnet och ingen finns i närheten, då blir det så som det blev.
Han var från Eskilstuna, och brukade alltid jäklas med mig för jag är från Västerås, och jag jävlades tillbaka. Vi frekventerade samma pubar sedan förra seklet. Och han var nästan alltid på de fåtal spelningar jag går på (livemusik).
Han bytte namn via patensverket och fick registrerat det, och tatuerade in det på armen, Öre Bror. Det var till och med artikel i tidningen om det och jag garvade då.
När Göran och jag startade webradio, Jordradion, 2013 så tog vi med honom som vår ”Hovpoet”. Han skulle försöka skriva ett poem, en dikt om sådant som hänt eller händer lokalt.
Det där gjorde han några program, men sedan tyckte han att det kunde vara nog. Vi gillade hans inslag.
I natt har jag letat reda på en bild jag tog av honom i slutet av april 2013 och även klippt ut hans första avsnitt som poet i Jordradion (den dagen). Det handlar om hans kära Svartån, och han pratar om Andy, hans and, som kom varje år och var hans kompis på sin husbåt (han bodde vanligt också, annars).
Han var en fräsig lirare, Öre Bror. Glöms inte. Jag kände honom lite, och det var en ära, samt trevligt. Är glad åt våra gagg och gnäll. (Klicka på bilden för att se den större).
Cirka sex minuter med hans debut i Jordradion. Man får en bild av mannen, myten, poeten:
2Orebror-fr-april-2013-Jordradion-1
Här är vårt sista fejangagg, som jag hittade nyss:
