Sitter här hemma och surar. Ja, jag är sur. Surheten kommer av saker jag hört under kvällen. Det är ganska fantastiskt hur surhet kan drabba en. Smock, så är man där. Finns inget försvar. Pang på bara. Så är man sur. Nu är jag sur. Hatar att vara sur. Men är det.
Prenumererar på bilder från förr på Twitter. Så jag låter en sådan bild, som jag ärligt snott på nätet, representera mig just nu.