Okej, dags att blogga lite. Sitter hemma i soffan. Skriver på mitt blåtands-tangentbord, till min iPhone 5 med iOS 7. Magiska strålar går ut till Apple-TV, som via sin HDMI-kontakt visar upp det jag skriver på min 42 tum feta platt-TV.
Detta är rymdåldern. Och jag gillar´t!
Så här, när man är omställd och Örebro kommun på något sätt vill kicka ut mig i kylan så tänker man lite. Visst. Inget formellt beslut finns. Men byråkratin och fritidspolitiker ”förstår” signaler, som proffspolitiker skickar ut. Det bara sker. Ingen är ansvarig, egentligen. Men det är igång, det har jag/vi fått veta. Det bara sker.
Jag kom just att tänka på gamla elever som jag känner till och träffat. Vissa nyligen, andra tidigare. Och jag känner mig glad, för de har fixat finemanga jobb efter att bland annat ha haft mig som lärare, och mina ämnen, under sin gymnasietid. Mina, och kollegors kunskaper har fått in de här rackarna på rätt bana.
Ämnen som numera anses onödiga i Örebro för eleverna.
I kväll träffade jag en böna i sena 20-årsåldern som berättade att hon numera jobbade som informatör på ett större företag. Hon hejade, och jag pratade med henne, fast jag inte kom ihåg henne (ungdomar förändras på 10-15 år).
I helgen träffade jag en annan fd elev. Han hade nu fyra olika företag och ville väldigt gärna att jag gjorde lite jobb åt honom, om jag kunde. Inte illa.
En annan blev känd filmregissör och numera spelutvecklare, intervjuad på CNN för några veckor sedan:
https://youtu.be/9ArMgjvNy40
Flera är fotografer med egna firmor, några jobbar på reklambyråer, ända borta i Stockholm, vissa andra fd elever jobbar i helt andra branscher.
Men. Gemensamt för dem alla, som jag pratat med, som gaggat med mig, är att de allihopa gillade den kreativa delen av sin gymnasietid, om det var Digital Design, Rörlig Bild, Foto, Multimedia, Webdesign eller Ljud.
Dessa ämnen förde dem vidare i studier, i yrkeslivet. De gillade den tiden för det utvecklade dem.
Så, om jag och flera av mina kollegor återfinns under en vägtunnel (jag har Caravan Artic-sovsäck) om något år, så vet vi i alla fall att vi gjorde rätt och bra, och att vissa människor i beslutande position utan någon som helt kunskap om världen, gjorde fel.
Så tänker jag nu.
Fast jag inte gett upp. Även dårar måste vakna någon gång.