Bara att slå på ljudet ovan, klicka två gånger på trekanten/pilen till vänster i spelaren. Det är två minuter. Längre tid tar det nog inte att läsa den här texten ändå. Vill att man ska få lite miljöfeeling av mina blogginlägg. Tryck nu, läs vidare sedan.

Dagen.
Sov. Vaknade. Sket i allt, som vanligt. Fixade kaffe. Kollade TV-skit.
Det blåste ute, snålkallt, ingen lust att ta cykeltur. Så jag avstod. Jag är en förutsägbar människa.
Tog dock cykeln för att handla. Gör det ju numera då nyckeln fastnade i låset på bakdörren för några månader sedan och det är en omväg runt kvarteret.
Blev hånad av vakten jag känner, som bor ovanför mig när jag kom med min bajk, som stod där och tjuvrökte utanför ICA, vilket jag hånade innan han öppnade käften.

-Cyklar du till affären?

-Kan du ge dig fanken på, aldrig att min nyckel ska fastna i låset igen!

Då berättade han att det finns en kod, och att han haft samma problem. Vad var koden då, för att komma in? Så fick jag den. Det var 8647! Underbart, nu kan jag ta den gamla vägen igen. Jag är happy!

Köpte färs, naturfärs. De stackars kossorna hade väl fått vara ute en dag eller så. Dyrt.
Drog hem, lagade min favvopasta med min superköttfärssås. Gjorde allt rätt, men när jag skulle äta, så smakade det as. Som vanligt, ICA begravde kadaver som köttfärs. FAN-FAN-FAN! Lurad igen.
Åt inget. Brassade på makaroner istället, Bara makaroner. Och åt det. Dagens enda mat. Men hellre det än magsjukdom. Fy fan, ICA!!!
(Funderar på, att om jag orkar, smeta in deras butik med min köttfärssås, är så jävla trött på att bli lurad av den där butiken!!!!)

Tyvärr är jag uppfostrad, och har moral, vilket jag önskar att jag inte hade ibland, som nu.

Det blev bra film på TV. Men jag ville ju ner, som vanligt, för att umgås med människor. Behöver det. Förstå det, man behöver det när man lever själv.
Men det var ingen vanlig onsdag. Det var idioternas afton. MASSA jävla folk som trängdes, tjattrade, tog plats, ingen jag kände igen.
Jag tråktwittrade om detta rätt hårt. Se här, nerifrån och upp:

Men till slut fick jag plats i baren och kunde kommunicera med mina polare som jobbar där och en och annan som jag kände, som var ”civila”.
Snackade med Vesna och många andra. Det blev en bra kväll till slut.
Fast då hade ju det här störande packet dragit.
Jag vill ju bara sitt och tänka bland folk. Och det är därför jag spelade in de här två minutrarna överst. Min tanke var denna. Att jag inte behöver gå ner till Biskops framöver, jag kan köra det där vedervärdiga ljudet i hörlurar, på en loop, och sitta hemma och vara totalt fri, ha-ha.

Rock on, bjatches!