Alla inlägg av matsb

Grabbarna som gått åt, Jimmie och Tompa på samma bild

Tompa i rött, Jimpa i kavaj. Här måste Jimmie ha frågat något som Tomas sa NÄÄ åt, på västmanländska, med djup röst, för så såg han ut då.

Här ovan syns två av mina polare på samma bild. Det är Kwajdan, eller Tompa, och Jimmie. Enligt metataggarna på bilden är den tagen 9:e augusti 2004. Och det är nog i Engelsberg, på bluesfestivalen. Jo, det tror jag. Jag åkte båge dit.
Men nu är bägge väck.
Fast jag hade en bild med dem bägge som jag hittade nyss och har man det, då lägger man ut, om man är jag.

När livet säger att det är färdigt så försvinner man. De här två lirarna försvann rent jordiskt typ nyss. Så är det. Så fungerar det. Två Västeråsare som liksom jag flyttade från hemstaden. Jimmie drog till Riddarhyttan och Tompa till Mörbylånga på Öland.
De fick bra liv. Bra damer, barn och allt. Lite för kort bara, kan man tycka. Men när räcker det? När är man nöjd?
Jag vet inte. Men jag vet en sak. Man ska sörja, men sörja klart och sedan ska man njuta av det roliga och trevliga man haft med de som drar vidare.
Man ska inte vara tyst, man ska snacka om dem, berätta om dem, både bra och taskiga grejer, he-he. De var ens vänner då, de är ens vänner nu. De är vara borta rent fysiskt. Men finns i minnesbanken alltid.

Jimmie och jag lirade i Kvällspressen Bluesband i nästan tio år, han på trummor, och bra. Många kvällar satt vi i hans Volvo duett, en gammal bryggarbil och rökte cigaretter och snackade om brudar efter fester (jag drack bira, han gav oftast fanken i att dricka, så han kunde köra). Det var på slutet av 70-talet.

Kwajdan, eller Kweholm som jag kallade Tompa bjöd in i mig att sova i hans lägenhet den dagen morsan fyllde 70 år och han bodde kvar i Västerås, jag i hade flyttat till Örebro, morsan bodde i Surahammar.
Vi kom ifrån varandra på kvällen.
När jag dunkade på hans dörr så öppnade han inte. Det var sommar, 12:e maj, så jag gjorde vad man kunde, jag somnade på hans trapp.
Detta ledde till att jag blev gripen av polis och satt i fyllescell.
(En längre historia som jag inte gaggar om nu). Men när jag blev utsläppt som gick jag hem till honom och var förbannad och då öppnade han och skrattade sig fördärvad, han hade själv somnat innanför dörren och inte hört mig knacka.

Hur avslutar man ett sådant här inlägg? Det vet jag inte.
Äh, vi garvade fint, vi var bra vänner. Det är som det är.

Tut!

/Mats

 

 

 

Krävde artisteri av mina språkelever idag (blogginlägg)

Idag, sista timman, gav jag alla ett vanligt A4:a-papper. De är 21 stycken nu.
-Jag säger på svenska vad ni ska rita och så gör ni det snabbt. Strunt samma om det blir lite fult!

De såg ut som frågetecken. Men jag lyckades förklara skillnaden mellan att stava och rita. Gott så.

Jag sa stol! Jag sa katt! Jag sa häst! Jag sa att de skulle rita av mig. Här är några fina resultat (som jag tvingade alla att tejpa upp i klassrummet sedan, hehe). Det garvades rätt fint i klassen när de såg varandras alster. Man behöver garva. Alla behöver garva. (Och jag blev ju snygg..)

Utsikt från arbetsplatsen idag

Körde Strindberg, Ett halvt ark papper. På svenska till alla, och så på Tigrinska, Parsi, Somaliska, Arabiska, Engelska mfl språk. Afghanerna, Syrierna, Somalierna, Burundukillen, Irakiskan, Kurdkvinnan och  Eritrianerna koncentrerade sig hårt på att läsa och förstå. Lär man ut bland annat svenska ska man köra klassiker, tycker jag stöddigt. Och, vi snackar studiemotiverade elever. Roliga och trevliga rackare är de också.

En tisdag

Jobbade. Låter larvigt, men jag gillar mitt jobb. På sanning.

Sedan till en cykelaffär. Snubben var shyrre och mekade min broms på studs (har inte glömt ungdomssnacket). Kostade 85 spänn, jää.

Köpte sedan en ny sadel på Claes Ohlsson. Satte fast den, men den blev för låg.

Sent cyklade jag till Biskops. Tänkte, gaggade. Slappade. Så kom han maskinisten på fartyg, som jag hjälpte med hans iPad när han var ute på Atlanten en stormig kväll (och jag var hemma, här, chat på nätetprylen). Det stormade som fanken nu också, hehe. Jag viker inte en tum numera. Men det slutade med att vi var överens i sak. Gott så. Så cyklade jag hem.

En bra dag.

Kollade också Ingrid Bergman-dokumentären på SVT. Bra grejer. Vilken böna hon var, Ingrid, som en brutta från idag. Kolla.

Ok, rock, godernatters.

/Mats

Bloggar om min dag (tydligen börjat igen)

En skum dag på det viset att allt inte gick snabbt. Nej, allt gick sakta. Kände ingen stress, och blev stressad av det. Klockan 19.00 hade jag gjort prylar och sedan, när det kändes som fem timmar senare, hade jag gjort saker, men då var klockan bara 20.00. Förklara det för mig, någon?

Det var alla fall en snusmekardag. 24 timmar hade gått sedan jag kört in malda tobaksblad och salt och vatten i ugnen. Nu ut på balkongen med soda och annat. Luktade som vanligt helvete, fast det stormade. Körde vispen, andades åt andra hållet. Hade sladd ut på balkongen, och så in i burkarna igen, och fixa stekpåse utanför (för lukten) och in i ugnen igen. 90-96 grader, ytterligare 12 timmar.
Stänger av i morgon bitti, vispar i Bergamot när jag kommer hem, sedan in i kylen. Klart.

Tjänar 2000-3000 i månaden på detta. Att göra eget istället för att dumköpa som jag gjorde tidigare. Detta är min löneförhöjning efter att Örebro sparkade ut mig, oss, efter 20 år, och när det var på gång, ingen löneökning alls på ett par år. Jag behöver inte hata, karma fixar det, och annat. Ser fram mot rättvisa som skippas där.

Det är den 27:e idag. Alltså har jag arbetat i ett halvår, utan sjukdag, utan sen ankomst utan något annat än att jag trivts som tusan, även fast det är mycket att göra. Min provanställning är nu en tillsvidareanställning. Jösses! JÖSSES!

Jag firar genom att drick lite glögg och göda denna cyberdagbok igen. Hurra, fanimej, HURRA! Fatta! FATTA!
Ja, jag vet att jag inte är trygg för evigt, men jag är inte i botten, som jag var i somras, utan social förankring, typ rik släkt som kunde hjälpa. Jag är så glad.

George Michel dog härom dagen. Minns att jag och Häcken diggade honom i Västerås i tidigt 80-tal på klubbar, med Wham, Young Guns, en jävla svängig låt. Allt annat var skit, så kom den här låten, kanon.
Han gjorde annat svängigt också. Äh, trist, som det alltid är, men jag kände honom inte. Det är som med Prince (fantastisk guralirare) eller Bowie (stygga nostalgilåtar).
Det är som det är. Det är bara att hänga på så länge man får och inte gräva ner sig i folk man inte kände. För man har nog av tråkigheter med folk man känner/kände som försvunnit.

Lyssnade på Queen, gamla, äldsta plattan på Spotten, hade TVn på. Där var Ingrid Bergman i Höstsonaten av Ingmar Bergman. En perfekt kombo med hörlurar. Radioteater med bild. Funkade utan repliker.

Har skavanker. Försöker tänka bort dem. Bland annat ont i en tand. Kostar för mycket, pallar inte. Hoppas det går över. Väntar tills efter nyår. Ringer då, får vi se. Om jag pallar.

(Jävlars vad skönt det var att skriva text igen).

Jag har bantat denna sida lite nu. Bort med massa. Den ska vara enkel. Sedan får man se om någon kollar. Och, varför skulle någon kolla mina tankar? Ingen aning.
Men jag skriver dem här.

Dags att sova. Kalla mig anställd. Kalla mig Vuxenlärare. Jag är en lirare som gör nytta, och trivs med det.

Men, cykelns broms har gått sönder. Så jag får inte köra i nedförsbacke, då går det åt fanders. Ändå. Jag cyklar i morgon.

Tut!

/Mats

 

Julklappsbyte vid bardisken

Jag och två andra vinddrivna rackare hade kvällens garv när vi körde julklappsbyte med tärning under kvällen. Alla vann. Jag fick fickkniv och två sugiga DVD-filmer (misstänkta bögporrfilmer, svärd och långt hår och bara överkroppar på snubbar på omslaget, dock inget problem, har ingen DVD-spelare).

Freddan fick en ficklampa och en te-sil (som jag köpt på ICA) och den tredje killen, som jag inte känner, 3D-glasögon. Underbart. Hoppas fler hänger på nästa år. Köpregel: Max 100 spänn, delat på två presenter, en billigare och en dyrare.

Sedan lirade vi tärning om dem i fem minuter. Enda regeln var att alla måste ha minst en julklapp kvar.

Sedan vi garvat blev vi såsiga. Biskops stängde och jag gick hem. En god Jul. Alldeles lagom.

God Jul, Cybern!


Det är killen jag inte känner på bilden, hehe.